Lidköping:
Tango för tre med ny plattform

Lidköping ligger i Västergötland vid en av Vänerns södra vikar, och är känt för Läckö slott, Rörstrands Museum och bandylaget Villa. Det är en välmående kommun med en lång historia av handel, industri och jordbruk. Men alla platser måste förbereda sig på förändring och det är i den andan som Lidköpings kommun satsar för att utveckla skolan så att barnen bättre kan möta framtiden i dess olika aspekter.

Det nya utbildningskoncept som Lidköping försöker utveckla har definitivt en pedagogisk bas. Utgångspunkten är de nationella styrdokumenten som ger en betydande tolkningsutrymme för hur målen ska uppnås. I Lidköping tror man att de traditionella metoderna måste utvecklas och att den digitala tekniken har en allt större roll att spela i undervisning och lärande. Men det gäller att som professor Bo Dahlbom uttrycker det att ”inte asfaltera de gamla sätten med digitalitet utan att tänka nytt”. Det är med dessa startpunkter som Lidköping nu börjar en resa där IT kommer att bli viktigare och viktigare.

Just nu tar man fram digitala verktyg som ska stödja lärandet för att skapa ”barnens bästa skola”. Man vill hantera en framtid som förändras allt snabbare och förbereda barnen för teknologier som inte finns och för att lösa problem som vi ännu inte vet är problem”.

Digital teknik i all ära, men för att lyckas med förändringsarbete måste personalen ute i verksamheterna själva vilja åstadkomma utveckling. I Lidköping påbörjades förändringsarbetet redan 2005, och har sedan gått vidare i olika faser. Betydelsefulla delar har varit rektorsutbildningar, en gemensam bild av den kompetente eleven och fokus på lärarnas eget lärande och utveckling. Men det viktigaste är det nätverkande bland personalen som skett och som uppmuntrats från centralt håll. Nätverken har blivit motorn i utvecklingsarbetet. Olika nätverk har bildats för frågor som Tragetonmetodik, användning av interaktiva skrivtavlor och lärplattformsutveckling.

Varje enskild lärare måste också vara lite av framtidsforskare i en värld där utvecklingen går allt snabbare. Skolan möts av utmaningar i form av en allt snabbare kunskapsutveckling, ökad konkurrens från andra kunskapskällor och skolans möte med den unga generationen som är uppväxt med digital teknik och spel.

Vygotskij visar vägen
– Den pedagogik som vi i Lidköping vill stå för utgår från Lev Vygotskij, vars teorier står för ett sociokulturellt perspektiv på lärande, säger kommunens pedagogiska IT-utvecklare Magnus Hammar.

Detta innebär att människans medvetande utvecklas i ett kulturellt och socialt sammanhang där interaktion med andra människor en av de viktigaste förutsättningarna när kunskap skapas. Omgivningen och samspelet med andra är avgörande för individens utveckling och prestation. Information och fakta blir på så sätt viktiga ingredienser i elevens arbete med att skaffa en egen förståelse för ämnesinnehåll och företeelser.

Med den pedagogiska visionen som utgångspunkt lanseras nu lärplattformen Tango och från och med nu är skolans personal inbjuden att på ett medvetet och konsekvent sätt börja använda IT i sina verksamheter. Från centralt håll har man varken bestämt att alla elever ska ha varsin dator eller att alla klassrum ska vara utrustade med interaktiva skrivtavlor – initiativet måste komma från skolorna själva.

Det som avkrävs skolorna är en plan för hur det ska gå till och i vilket syfte.

Pedagogiskt ledarskap
– Det är oerhört viktigt att jobba med det pedagogiska ledarskapet för att skapa effektiva lärprocesser för högre måluppfyllelse, säger Johan Olofson, skolchefen för för- och grundskola i Lidköping.

Kommunen räknar med att lärarna och rektorerna kommer att vilja ha olika former av IT-utrustning. Men det är viktigt att de inte blir påtvingade saker som kanske inte stämmer med hur de vill bedriva undervisning.

– Dessutom vet vi inte riktigt vilka apparater det kommer att finnas om några år. Ipad till exempel är väldigt användbar i förskoleklasserna och kan användas på sätt som en pc inte kan, tillägger Johan Olofson.

Tango för lärande
IT strategin i kommunen vill Johan inte beskriva som en regelrätt strategi utan mer som enkla processer eller tidplaner, för införande av olika ITföreteelser

Men i fokus just nu är lärplattformen Tango som nyligen lanserades till alla anställda inom barn och skola. En gemensam plattform är ytterligare en hjälp till skolorna att arbeta med IT integrerat i undervisningen. En arbetsgrupp med så kallade ”kreativa lärare” har under ett års tid arbetat med plattformens utformning.

Arbetsgruppen testade flera av de etablerade plattformarna och kom fram till att de fungerade väl ur kommunikativ och administrativ synvinkel. Men detta räckte inte. Manville också ha en plattform som var tillräckligt bra på pedagogik. Framför allt ville de ha en plattform som har potential att utvecklas pedagogiskt med lärarnas och elevernas ökade kompetens att använda IT. Valet föll på plattformen Pingpong, som för övrigt också ligger till grund för Göteborg stads plattform Hjärntorget. Med Pingpong som grund har Lidköpings egen plattform Tango utvecklats. Namnet Tango kommer från psykologen och skolutvecklaren Leif Strandbergs begrepp ”Tango för tre” som använts flitigt i Lidköping och kan syfta på olika treenigheter som eleven-läraren-föräldern.

De ”kreativa lärarna” håller nu på att experimentera och fylla plattformen med olika lektionsupplägg och innehåll.

– Det är viktigt att i plattformen nästan kunna få in vad som helst. Verktygen måste vara runda, inte fyrkantiga, som någon uttryckte det.

Petra Sasse, lärare i idrott och hälsa och en av de kreativa pedagogerna, visar hur hon tänker använda Tango i sin undervisning. Petra är mycket inspirerad av entreprenöriellt lärande, där elevens inre motivation och självkänsla är viktiga ingredienser. Hon visar på ett övertygande sätt hur hon tänker att hennes och elevernas arbete kan använda följande moment i sina arbeten: presentation av basfakta, genomgångar, projektarbete, elevsamarbete, handledning, etcetera.

Kommuner söker nya vägar
Lidköping är bra på att kommunicera sina budskap om förändringar genom att konsekvent använda och termer som hjälper till att hamra in de viktiga punkterna i förändringarna:

Lärplattformen heter Tango från begreppet ”Tango för tre”. De två animerade figurerna som ska vägleda alla elever från förskola till 9:an heter Lo(kal) och Glo(bal)

Ett ord som ”tankekullerbyttor” används om behovet att tänka nyttsom ska visa att det behövs tänkas nytt. Begreppet ”Fiffiga kompisar” kan både syfta på Li och Lo och på Tango för tre.

Jan Björklund kändes märkligt frånvarande denna dag. Man kan fråga sig om inte de tankar och värderingar som ligger till grund för Lidköpings förändringsprocess i många avseenden krockar med den formella skola på nationell nivå som håller på att växa fram? Just nu verkar det i Sverige finnas två parallella spår av aktiviteter som båda syftar till att höja den svenska utbildningen kvalitet. Den Björklundska som står för kontroll, struktur och uppföljning och där han verbalt uppmuntra lärare till att agera starka ledare i klassrummet.

Den andra linjen representeras av kommuner som Lidköping eller Sollentuna som med utgångspunkt från styrdokumenten försöker förstå hur barn och unga bäst tillgodogör sig kunskaper och färdigheter avpassade för ett samhälle i ständig förändring. Utifrån detta scenario väljer de att arbeta med olika metoder för lärande. Satsning på IT är en sådan metod. Tittar man sig runt om i landet ser man att dessa kommuner långt ifrån är ensamma att söka nya sätt att arbeta och att utveckla sin undervisningsverksamhet.

Krister Widell