Av: Bosse Müller
E-Post: Bosse.Muller@lut.mah.se

När begreppet digital kompetens diskuteras berör det alla verksamma i skolan. Skolledare, lärare, elever, lärarstudenter, lärarutbildare, förvaltning och politiker. I artikeln diskuterar Bosse Müller, lärarutbildningen i Malmö, begreppet digital kompetens med lärarstudenternas behov som utgångspunkt och det står klart att likheten mellan lärarstudenter och grundskoleelever är stor.

Att de blivande lärarna har en god digital kompetens är en förutsättning för att eleverna ska få möjligheter att stärka sitt lärande och utvecklas till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar i en digitaliserad värld.

medborgarkompetens
Satsningen på att höja lärarstudenternas digitala kompetens kan ses som en del av en mer generell lärarkompetens eller kanske till och med en samhällelig medborgarkompetens. Det handlar om att begripa den värld man lever i, men innefattar också insikter och förmågor i att kunna agera på ett kompetent sätt i denna värld. I grunden handlar det om möjligheterna att göra sin röst hörd i ett komplext samhälle, alltså medborgarnas möjligheter att ta till vara sina demokratiska rättigheter. Eftersom samhället i så stor utsträckning är digitaliserat så måste den generella kompetensen också innefatta en digital kompetens. Världen är medierad, det vill säga vi betraktar den alltid med hjälp av eller genom, något medium. Det kan vara allt från tidningens beskrivning av en händelse till den egna betraktelsen av en händelse med hjälp av syn och hörsel. Ofta använder vi digitala media, exempelvis bild och film, för att mediera världen. Verktygen för att hantera digitala media utvecklas i snabb takt och blir allt enklare att använda. Detta innebär dels att andra sätt att beskriva världen kan användas för att komplettera de bilder som framträder när man använder tal och skrift som är de mer traditionella uttryckssätten, i alla fall i skola och högskola. Dessutom kan allt fler använda sig av de allt enklare verktygen. Men detta är bara den ena sidan av myntet, den som handlar om att producera bilder av världen. Den andra sidan, som är minst lika viktig, är att få verktyg för att förstå denna värld och denna förståelse växer fram i en viss kontext i ett samspel – kommunikation - med andra. Nya kommunikationsmöjligheter erbjuds genom IT och dessa nya möjligheter gör en skillnad, det vill säga det händer någonting annat när man erbjuds de digitala kommunikationsredskapen jämfört med de analoga som till exempel ett samtal ansikte mot ansikte.

En del av den medborgerliga kompetensen måste alltså i ett digitaliserat samhälle som det vi lever i vara en digital medborgerlig kompetens som innefattar att kunna göra sin röst hörd både genom att producera bilder av världen och kommunicera dessa bilder i olika sammanhang där IT är den teknologi som används.

lärarstudenternas digitala kompetens
Vid Lärarutbildningen i Malmö har vi erfarenheter av att låta studenter använda olika uttryckssätt parallellt genom att en och samma frågeställning beskrivs/redovisas till exempel med hjälp av en tidning på webben, en film, en scenisk gestaltning eller en bild. Lärarstudenterna hävdar att dessa produktioner erbjuder möjligheter till att få en mer nyanserad bild, uppfattning, förståelse av det fenomen som behandlas och som är en följd av att de olika uttryckssätten ger olika möjligheter att beskriva fenomenet. Men det beror också på att studenterna vid den reception som används blir medvetna om att bilderna endast är tolkningar av världen, att bilderna kompletterar varandra men att den sanna bilden inte finns. Eftersom varje student, tillsammans med andra, får pröva flera olika gestaltningar blir det också tydligt att det är olika studenter som träder fram vid de olika gestaltningarna. En student känner sig mer hemma med den sceniska gestaltningen en annan vid filmningen och redigeringen av film. Denna möjlighet att uttrycka sig på olika sätt ligger i linje med diskussionerna kring ett utvidgat text- och språkbegrepp. För att utveckla studenternas digitala kompetens bör vi alltså både utveckla kompetens för att använda olika ’texter’ eller ’språk’ enligt det vidgade textoch språkbegreppet men det bör också innefatta det som är så påtagligt vid receptionen nämligen att vi alltid gör tolkningar.

specifik IT-kompetens
De nya digitala medierna möjliggör en förskjutning från konsumtion till produktion. Det som tidigare bara gick att göra på professionella redaktioner kan idag produceras var som helst. I ämnet svenska har man under lång tid analyserat film. Nu kan detta kompletteras med att elever och studenter erbjuds möjligheter till produktion. Film och TV kan förstås, bli begripligt, på ett nytt sätt, utifrån egna erfarenheter av att till exempel göra filmklipp. Vår erfarenhet vid Lärarutbildningen i Malmö är att det är lätt att åstadkomma olika typer av digitala produktioner. Studenterna kan med relativt lite handledning lära sig att redigera filmer med hjälp av redigeringsprogram eller att göra en digital berättelse i PowerPoint. Problemet är att många studenter saknar generella, grundläggande kunskaper och färdigheter i att hantera informationen på datorerna. Många studenter har bristande kunskaper i något så grundläggande som att hantera filer på en dator eller i ett nätverk och dessa brister medför problem speciellt när det gäller att hantera stora filer, som digitala bilder. Förutom att veta var bilderna ska sparas måste de också förstå att bilderna kan ha olika format och till råga på allt olika upplösning. De måste till exempel veta hur man kan hantera upplösningen för att använda bilderna för olika syften, tryck eller webb. Filhantering stod i fokus när datorn introducerades. Till skillnad från tidigare vill vi arbeta med filhanteringen i ett sammanhang och där ser vi olika typer av produktioner som en utgångspunkt.

datorns kompetens och digital kompetens
Produktion ska inte bara uppfattas som produktion av bild och film. I princip är det ingen skillnad på att producera film och att arbeta med ett kalkylark. I båda fallen handlar det om att välja ett utsnitt av världen och lagra det i digital form. Datorns kompetens, kapacitet eller förmåga, erbjuder rika möjligheter att behandla det insamlade materialet. Nya utsnitt kan göras, informationen kan sorteras eller organiseras på andra sätt för att därigenom skapa nya bilder och därmed möjligheter till ny förståelse av fenomenet. Just denna möjlighet att behandla data är det som är datorn kompetens, men erfarenheter från högskola och skola, bland annat från ITIS-arbetet, pekar på att databehandlingen inte står i fokus. I stället handlar det i stor utsträckning om att samla in och presentera information utan någon ordentlig behandling av det insamlade materialet. Det är dags att ruska liv i det gamla begreppet ADB, automatisk databehandling, men nu i en ny tid med nya förutsättningar. Att behandla informationen på detta sätt ligger nära ett forskande förhållningssätt och är en del av det vi ser som den lärandestuderandes digitala kompetens. Informationskompetens som förmågan att söka, kritiskt värdera och kreativt utnyttja information hänger på ett självklart sätt samman med att behandla information enligt ovan.

dokumentation, lärande, kommunikation och reflektion
Dokumentation förknippas ofta med skriftlig produktion, men borde vidgas enligt det tidigare resonemanget. Word har blivit det dominerande verktyget, men många studenter saknar ändå relativt grundläggande kunskaper om att använda ordbehandlingsprogram. Inte många känner till att det finns ett dispositionsläge eller att man kan skapa och använda mallar av olika slag. Detta försvårar ’databehandlingen’. Samtidigt är det så att den skriftliga dokumentationen på ett radikalt sätt har förenklats av ordbehandlarna. För att komma åt lärandet räcker det inte med dokumentation. Studenternas förmåga att kommunicera och reflektera över sin egen och andras dokumentation är avgörande. Här erbjuder IT en god möjlighet genom att dels kunna hålla ordning på vad som gjorts och dels när det är gjort. Det finns alltså goda möjligheter att följa processer över tid. Dessutom erbjuder IT andra vägar att kommunicera och reflektera över det som dokumenterats på olika sätt, något som ofta vid högskolan görs i seminarieform. Att utveckla IT-baserade möjligheter för studenterna att tillsammans och enskilt kunna dokumentera, kommunicera och reflektera erbjuder en möjlighet för studenterna att på olika sätt få respons på vad som gjorts. Vid Lärarutbildningen i Malmö finns goda erfarenheter av att tillsammans via webben kommunicera och reflektera över olika problemställningar men det är inte utvecklat inom alla ämnen och på alla nivåer.

bedömning
Att bedöma studenternas prestationer i en digital värld framställs ofta som ett problem som handlar om autenticitet, men nya produktions- och kommunikationsmöjligheter erbjuder också nya möjligheter. Vi bör erbjuda studenterna möjligheter att själva producera olika typer av underlag för bedömning. Studenterna kan till exempel göra en film från VFU som sedan kan dels fungera som underlag för att diskutera händelser i klassrummet eller på andra platser i skolan men också skulle kunna fungera som ett underlag för bedömning. ´

läromedia
Nya digitala medier har på kort tid förändrat barns och ungdomars liv. Datorn har blivit en leksak men att ’spela dator’ är inte bara lek eller rättare sagt lek är inte bara lek utan lek och lärande hänger ihop. Det innebär att en del av lärarstudenternas digitala kompetens handlar om att känna till hur denna spelvärld ser ut och vad som mer specifikt erbjuds som läromedel eller läromedia. Lärarutbildningen bör innehålla moment där sådana läromedia konstrueras och dekonstrueras utifrån olika aspekter. Lärarstudenter bör också under sin lärarutbildning själva producera läromedia och dessa skulle kunna tillgängliggöras på partnerskolorna och utgöra en del av den nytta de bör ha av att vara partnerskola.

elevernas lärande
För att de nya lärarna ska stå väl rustade att ge eleverna möjligheter att stärka sitt lärande och utvecklas till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar i en digitaliserad värld, är det nödvändigt att de lämnar lärarutbildningen med egna erfarenheter av att under hela sin utbildning: • Med hjälp av olika digital media producerar bilder (dokumenterar) av världen. • Med hjälp av IT kommunicerar och reflekterar kring innehållet i sina produktioner. • Erbjuds att praktiskt pröva och teoretiskt behandla de möjligheter och problem, som hänger ihop med IT , digitala medier och bedömning. • Får möjligheter att relatera det som behandlas inom olika ämnen till barns och ungdomars konsumtion av och produktion i en digital värld och koppla detta till var, när och hur lärande sker. Om lärarstudenterna får detta under sin utbildning skaffar de sig en förtrogenhet med IT och digitala medier så att de vågar använda sig av olika digitala verktyg i sin undervisning. Genom sina egna erfarenheter, praktiska och teoretiska, förstår de hur IT och digitala medier kan användas i lärandeprocessen.

skolarbetets organisation
Skolarbetets organisation kan ses utifrån åtminstone tre olika perspektiv. Ett övergripande perspektiv handlar om hur skolledningen med hjälp av IT kan organisera och samordna arbetet på hela skolan. Ett andra perspektiv handlar om hur lärare organiserar arbetet för eleverna och ett tredje perspektiv handlar om kontakterna mellan hem och skola. I samtliga dessa fall kommer användandet av IT att ändra på förutsättningarna. För det övergripande perspektivet handlar det om att skolledare tydliggör användandet av IT för information till och kommunikation med personalen. Vid rektorsutbildningen som bedrivs vid Lärarutbildningen i Malmö har denna typ av diskussioner inletts men behöver vidgas och fördjupas och det vore lämpligt att alla blivande rektorer under sin utbildning fick erfarenheter av att kommunicera via en webbplats, att göra egna digitala produktioner exempelvis som underlag för diskussioner om skolans villkor och för att orientera sig om olika digitala verktyg som kan komma till användning för att organisera skolans arbete. Den lärare som använder IT i undervisningen kommer att behöva organisera arbetet på ett annat sätt än om IT och digitala medier inte kommer till användning. Delvis beroende på en begränsad tillgång till teknik, men också beroende på den uppluckring av tid och rum som kan bli en effekt av att använda IT. En riktigt stor fråga blir varför eleverna alls ska komma till skolan när de ändå kan kommunicera via nätet och den frågan kan inte negligeras. Elever kommer inte att nöja sig med att sitta i skolan och göra sådant som de vet att de kan göra på annat sätt, vid andra tillfällen och på andra platser, men det får bli ämne för en annan artikel. Kontakterna mellan hem skola kommer att förändras genom att föräldrar kommer att ställa krav på skolan att information och kommunikation också ska kunna ske via IT. Detta kan också bli en möjlighet för skolan att förbättra kontakterna mellan hem och skola och en digitalt kompetent lärare kommer att se och förhoppningsvis utveckla dessa möjligheter.

Bosse Müller
Projektledare, Lärarutbildningen vid Malmö högskola
E-Post: Bosse.Muller@lut.mah.se