Av:Bosse Andersson
E-Post:bosse.andersson@utbildning.lerum.se

Skolledarna på skolbänken

Vad gör skolledarna på sin Itis-utbildning? Vad är syftet med den? Vilka glädjeämen och problem kan det upp stå? Har skolledare för dåliga IT-kunskaper?

Över hela landet jobbar tusentals lärare med sina Itis-projekt. Men det är inte enbart lärarna som är involverade i Itis. Ett stort ansvar vilar på skolledarna. Skolledarna ska ta tillvara på all den kompetens som skapas och kommer fram i arbetslagen. Det är deras ansvar att leda utvecklingen på den egna skolan så att arbetsformer och resultat från Itis-arbetslagen involveras i skolans normala pedagogiska arbete och kommer skolans samtliga lärare och elever till godo. Och de ska också gå på Itis-utbildning. Även om den ser annorlunda ut för skolledarna än för lärarna.

grundpelare
Utbildningen av skolledarna vilar på två ben – skolutveckling och IT i skolan. Dessutom ska skolledarna få ökad förståelse och kunskap kring hur arbetet med värdegrunden kan stärkas med hjälp av IT.

– I Värmland har vi valt att fokusera skolledarnas utbildning på skolutvecklingsproblematiken. Vad jag förstått så ser inriktningen och utformningen av skolledarutbildningen olika ut i olika regioner och hos olika utbildningsanordnare i landet, säger Maria Holm, regional Itis-samordnare i Värmland. I Värmland har hittills 160 skolledare deltagit i den femdagars utbildning som ingår i ”skolledaritis”.

– Positivt med vår utbildning är att så många skolledare gått utbildningen. Egentligen var meningen att bara den skolledare som är ansvarig för sin skolas Itis-arbetslag skulle deltaga men många kommuner har ansett att det är viktigt att alla skolledare tar del av utbildningen.

Karlstads Universitet ansvarar för utbildningen i Värmland och de frågor som huvudsakligen behandlas är: Hur ska jag som skolledare stötta alla projekt på min skola? Hur kan jag som skolledare verka så att utvecklingsprojekt integreras i den ordinarie verksamheten?

leda lärares lärande
Till en del handlar utbildningen av lärararbetslagen inom Itis om hur lärare ska leda elevernas lärande. Det är då naturligt och viktigt att skolledarna får fundera över sin roll som ledare av lärares lärande. Hur ska de handskas med förändringsstrategier? Har de några strategier för förändringsarbete?

– På den korta tid som finns till förfogande för skolledarnas Itis-utbildning anser vi det är viktigt att ta fasta på skolledarnas centrala roll vid utvecklingsarbete i allmänhet. Lärarnas Itis-projekt på skolorna är bara ett av många projekt. Därför handlar utbildningen i Värmland inte om IT i sig, säger Maria Holm.

– Min erfarenhet är att det finns ett stort behov hos gruppen att diskutera och samtala om skolutvecklingsfrågor. Många skolledare känner sig osäkra i hur de ska hantera sin ledarroll i en målstyrd skola. Här fyller skolledarutbildningen inom Itis en viktig roll.
Intresset för dessa frågeställningar har medfört att man i Värmland kommer att arrangera seminarier utanför Itis för att ytterligare fokusera kring dessa frågor.

– Ett problem med skolledarutbildningen är att antalet kursdagar är få. Du hinner inte ta upp så många frågor. Engagemanget för utbildningen varierar från skolledare till skolledare och jag funderar över vad som är det egentliga problemet, säger Maria Holm. Är det som många skolledare säger att de har för lite tid och inte hinner med att engagera sig i en ytterligare uppgift? Eller finns det andra anledningar till att vissa inte är så aktiva?

– Till skillnad från lärarna har inte skolledarna ansökt om att få vara med i Itis. Det är ett obligatorium som ingår i avtalet mellan Itis-delegationen och kommunerna.

dåliga it-kunskaper
Ett annat problem är att det är svårt att få skolledare att tänka i längre perspektiv, menar Maria Holm. Många kommer till kursen och vill ha hjälp med att lotsa sina arbetslag på skolorna genom Itis-utbildningen, men det är inte syftet med skolledarnas utbildning.

– Vi har som sagt en kort kurstid och då får vi prioritera vilka frågor som ska behandlas under den tiden. Därför har också IT-frågorna fått ge vika. Annars anser jag att skolledare generellt har dåliga IT-kunskaper. Det finns lysande undantag men många har dålig användarkompetens vilket gör att de inte ser möjligheterna med IT. De har också svårt att skilja på om problem är av teknisk eller pedagogiskt natur. Ett exempel är tillgänglighet av datorer på en skola.

– Utvecklings- och förändringstakten är snabb och det är kanske för mycket att begära att alla ska hänga med. En lösning är att skolledaren har en central person med både tekniskt och pedagogisk kompetens som hjälper dem i dessa frågor, menar Maria Holm.

Bosse Andersson
Lerums Gymnasieskola
E-Post:bosse.andersson@utbildning.lerum.se

• öka förståelsen för skolledarens roll som möjliggörare för skolutveckling i allmänhet, men särskilt med avseende på IT i skolan.
• stärka insikten om skolledarens ansvar för att tillhandahålla förutsättningar för att arbetet i skolan ska kunna bedrivas med ny informationsteknik som en integrerad del i verksamheten.
• öka insikten om skolledarens ansvar för de etiska och demokratiska frågorna samband med IT.
• bidra till att skapa nätverk mellan skolledarna.