Av:Bosse Andersson
E-Post:bosse.andersson@utbildning.lerum.se

E-learning - hot eller möjlighet

I vår vardag har vi fått nya företeelser som är tänkta att förenkla våra liv. Många av dem börjar på e; som e-post, e-affärer och e-handel.

Nästa stora elektroniska modeord som ska befolka våra liv förutspås bli e-learning.

E-learning är det internationella begreppet för olika former av lärande med datorstöd som webbaserat lärande, virtuella klassrum, on line-learning och distanslärande.

framtidsbransch
Alla större organisationer inom både näringsliv och förvaltning överför allt mer av sin utbildning för de anställda från fysiska kurser till olika former av elektroniskt lärande. Den snabba ökningen av antalet Internetanvändare tillsammans med utvecklingen av bredband gör att webben blir den självklara plattformen för e-learning.

Nya företag växer fram med lärande som affärsidé och förhoppningar om snabba vinster inom lärbranschen. Tidningen Vision skrev den 26 januari i år: "I begynnelsen var e-mail. I dag talar alla om e-handel. I morgon är det e-learning som är riskkapitalistens våta dröm"

lära av företagen
Har vi i skolans värld något att lära av e-learningföretagen?

Framtiden för e-learning var temat för en konferens arrangerad av Svenska Dataföreningen - "E-learning 2000 det nya lärandet på nätet" - där landets ledande experter inom området delgav sina erfarenheter till en stor åhörarskara. Talare från bland annat Ericsson, Cisco, K-World och OpenTraining berättade om sina tjänster, sin syn på e-learning och hur deras medarbetare och partners använder elektroniska miljöer för lärande.

Det var intressant och givande att med skolögon se hur mycket pengar det satsas på personalens kompetensutveckling och de eleganta tekniska lösningarna som används för e-learning.

yta eller innehåll
Argumenten för e-learning är främst att det spar pengar för organisationerna och att det livslånga lärandet kräver en kontinuerlig kompetensutveckling med stöd av flexibla lärmiljöer. Halveringstiden för kunskap i allmänhet anses nu vara 2-3 år.

Det finns undersökningar som visar att inlärningstakten ökar vid interaktiv utbildning och att elevernas kunskaper sitter kvar bättre vid denna typ av lärande.

Frågor att ställa i det sammanhanget blir: Vad är interaktivt lärande? Vilken kunskapssyn styr mycket av det som kallas e-learning?

Som lärare slogs jag på konferensen av att de pedagogiska och metodiska frågorna nästan helt lyste med sin frånvaro. Mycket av det som företag kallar e-learning verkar vara mekaniska kurser med instruktivt lärande som i skolans värld anses föråldrat och inte passar i ett modernt samhälle.

Knapptryckarkurser med flervalsfrågor i ett förlängt klassrum på webben distribueras nu world wide. Grundbulten i min gamla pedagogikkurs; att lärande sker i interaktion med andra människor i ett socialt sammanhang verkar inte vara kommersiellt framgångsrikt.

En titt på webben bland e-learningföretagens kursutbud och en test av några kurser bekräftar mina aningar.

Ett vanligt kursupplägg består av olika faktasidor med tillägg av lite ljud och bild som ska illustrera en företeelse. Interaktiviteten består av att jag kan klicka mig mellan olika sidor eller välja bild- och ljudillustrationer. Efter genomgånget kursmoment får jag besvara ett antal flervalsfrågor som kunskapskontroll. För att bli mer informerad om till exempel wap-teknik, ledarstilar eller fransk kultur är det okey men jag hade lika gärna kunnat få samma information genom att läsa en tidningsartikel.

bländad av tekniken
Lika mycket som e-post och e-handel är ett distributionssystem så är e-learning det. Vi bör sätta fokus på innehållet och metodiken som distribueras inte formerna. Det är lätt att bländas av snygg grafik, multimedia och interaktivitet.

Nu fanns det talare på konferensen som berörde dessa frågor. En var Magnus Penker vd för OpenTraining.

- Tänk nytt! Paketera inte gamla saker med ny teknik så att de blir sämre.

Penker visade på att det finns olika modeller för e-learningmetodik som inte är instruktivt lärande. En av dem är problembaserat lärande, en annan är lärande som bygger på simuleringar, en tredje är att bygga på "Sim City-metodik".

Han förde in de olika modellerna i ett schema med tanke på olika inlärningsstilar. En del av oss lär bäst med stöd av ett textuellt innehåll, andra med stöd av multimedia, ytterligare andra genom "trial and error" eller genom att simulera händelser.

lära på olika sätt
Att elever lär på olika sätt är ett faktum som vi i skolan lätt glömmer eller inte har möjligheter att beakta.

Okunskap tillsammans med minskade medel med konsekvenser som större klasser gör att vi lärare i regel erbjuder alla elever en och samma metod i våra kurser och klassrum.

I en målstyrd skola bör elever i samma kurs/klass kunna få tillgång till olika sätt att nå målen. E-learning kan lättare möjliggöra ett mera flexibelt lärande men det finns en övertro på att läromedel - tryckta såväl som digitala - eller instruktioner via webben ska föra oss dit. För viss färdighetsträning kan dessa former passa men min erfarenhet är att ITs stora sprängkraft i skolan är de möjligheter det ger till konstruktion och kommunikation.

Med hjälp av de vanliga skalprogrammen berättar eleverna på min skola allt mer i text, bild och ljud. De har blivit mer producerande än reproducerande. Vi försöker också använda IT-verktyg för problemlösning, publicering, kommunikation och reflektion. Detta kostar inget extra utan vi använder den befintliga utrustningen och det som finns fritt på nätet. Det vi saknar är främst bra och enkla plattformar för samarbete, publicering och simulering.

våra elever målgrupp
Företag har som mål att tjäna så mycket pengar som möjligt. Det är klart att e-learningföretagen ser skolan och våra elever som en tänkbar målgrupp. Vissa debattörer anser att vi nu lämnat kunskapssamhället och befinner oss i upplevelsesamhället. Hur påverkar det våra elever och deras krav på lärmiljöer?

I tider med minskade resurser till skolorna, där undersökningar säger att närmare 40 procent av lärarna önskar byta jobb och med en förväntad lärarbrist har vi e-learningföretagen som en konkurrent. Kommer de att erbjuda våra elever allt mer av deras undervisningsmaterial via webben? Kommer elever att ta sin skolpeng och välja virtuella skolor istället för de fysiska?

bra och dåligt
En del i ett flexibelt lärande är möjligheterna till studier oberoende av tid och rum. Flera skolor i landet ligger långt framme i sitt sätt att se på e-learning och erbjuder virtuella alternativ där eleverna helt eller till viss del kan sköta sina studier hemifrån via Internet. I de flesta av dessa alternativ ses webben som ett komplement till lärandet i den fysiska skolan.

Det är viktigt att vi inte köper eller plagierar de dåliga lösningarna från e-learningföretagen - att distribuera en och samma form av instruktivt lärande till en massmarknad.
Vi bör stå fast vid det som kännetecknar den svenska skolans syn på lärande. Att vi lär av varandra i ett socialt sammanhang genom undersökande arbetssätt där eleverna är aktiva och konstruerande.

kul med e-learning
En person som lyfte perspektivet under e-learningkonferensen var Leif Edvinsson inspiratör från Unic. Han undrade bland annat:
- Ser vi människan och varandra i e-learning eller är det tekniken som dominerar?
Han formulerade också ett antal frågor kring e-learning:
o Vad kommer att hända med skolan och universiteten?
o Kommer de att finnas kvar om nu det mesta av värdeskapandet vad gäller e-learning sker utanför de traditionella institutionerna?
o Är e-learning kul?
o Hur mycket känslor finns i e-learning?
o Är de traditionella institutionerna befästningar som hindrar utveckling istället för att frigöra resurser?

nätverkande
Edvinsson menade att e-learning i dagsläget till stor del handlar om elektroniska bibliotek. Istället borde fokus finnas på kontakt- och nätverksskapande mellan människor.

I detta förkortningarnas tidevarv ville Edvinsson också att vi skulle börja diskutera en ny sorts intelligens SQ. Om IQ är sekventiellt och EQ handlar om känslor och relationer så menade han att vi nu ska börja tala om SQ som står för spirituell intelligens.

Den intelligensen ligger i samspelet mellan människor och krävs för att vi ska kunna utnyttja vår kreativa idéskapande potential. En miljard idéer per dag lär den mänskliga hjärnan kunna producera. Nu utnyttjar vi mindre än en procent av den.

För att bättre använda vår potential krävs att vi kan samarbeta. Hur kan vi bättre koppla ihop oss? Vad hindrar oss? Är det budget och befattningsbeskrivningar? Hur får jag som individ tag på kunskap istället för att skolor distribuerar den? Vi måste gå från "know how" till "know who" och skapa nätverk? Vi kanske bör byta perspektiv.
- Tänk om fantasi är viktigare än kunskap, funderade Leif Edvinsson.

styra eller bara åka med
Ja, många frågor aktualiseras av den snabba teknikutvecklingen. Det finns inga givna svar men det är viktigt att vi i skolans värld ser möjligheterna och eventuella hot i denna utveckling. Att vi inte låter oss ledas utan kan vara med och styra utvecklingen gärna tillsammans med företagen i de nya branscherna.

Mantran som "livslångt lärande" och "lära att lära" kanske bara är tomma ord för flera av förespråkarna av e-learning? I skolans värld tar vi detta på allvar och med stöd av IT går vi med små och stora steg från instruktion till konstruktion för att våra elever ska klara av sina framtida uppgifter i arbetslivet.

Organisationer och företag i allmänhet verkar ha en hel del att lära av skolan i synen på lärande med IT-stöd och vi har säkert mycket att lära av dem. Dagens komplexa kunskapssamhälle eller om det nu är ett upplevelsesamhälle kräver ett utökat samarbete och utbyte mellan ungdomsskola, högskola och arbetsliv. E-learning kommer att omfatta oss alla.

För att travestera Hasse Alfredssons pastor Janson "E-learning blir tomt och innehållslöst om det inte fylls med något.". Låt inte enbart marknaden stå för substansen!

Bosse Andersson
E-Post:bosse.andersson@utbildning.lerum.se