Untitled Document
Jan Holmqvist
e-post: jan.holmqvist@home.swipnet.se
IT i skolan och elevens
integritet
Individens rätt till integritet är ett av de demokratiska
värdena.
Jan Holmqvist analyserar hur IT kan påverka elevens möjlighet
till integritet. Kan en vardaglig användning av IT i skolan
utgöra ett hot mot elevernas rätt till personlig integritet?
Den svenska läroplanen betonar skolans roll i den demokratiska
fostran. Den ger exempel på värden som förknippas
med demokrati.
"Människolivets
okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors
lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män
samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden
som skolan skall gestalta och förmedla."
(Utdrag ur Lpo och Lpf 94)
Ett av de värden läroplanen
nämner är individens integritet. Skolan skall gestalta
och förmedla detta värde i undervisningen och i förhållandet
till eleverna. Syftet med denna artikel är att undersöka
hur IT kan påverka elevens möjlighet till integritet.
Utifrån en analys av vad begreppet integritet betyder, kommer
artikeln visa hur en vardaglig användning av IT i skolan
kan utgöra hot mot elevernas rätt till personlig integritet.
Artikeln avslutas med några reflektioner kring hur skolan
kan reagera på detta.
definition
Enligt etikern Göran Collste är ordet integritets ursprungliga
betydelse "helhet" eller "orörbarhet".
När det idag används om en människa utgår
det från att människan är ett subjekt, en "person"
eller en "unik individ", som är "hel"
och "orörbar". Utifrån denna grundbetydelse
har två betydelser av ordet vuxit fram, där betydelsen
skiljer sig åt en del (Collste 1993, sid 139f).
integritet - dygd
För det första kan man tala om integritet som en dygd,
en personlig moralisk egenskap som man bör besitta och som
karakteriseras av att man uppträder med trovärdighet
och konsekvens och inte låter sig styras av andra auktoriteter
än sin egen personliga moraliska hållning.
Man uppträder som en "hel individ". Utifrån
denna betydelse kan man säga att man har integritet.
kan kränkas
För det andra kan man tala om integritet som något
som kan kränkas. Det är då kopplat till min person
och min subjektivt upplevda gräns av "orörbarhet".
Jag har dels vissa personliga egenskaper och vanor, dels känslor
och uppfattningar som är centrala för min identitet
och självuppfattning och om någon annan får tillgång
till dessa, så är jag inte längre "orörbar"
och då är min integritet kränkt.
Utifrån denna betydelse är det inte meningsfullt att
tala om att ha integritet, utan snarare om att få sin integritet
kränkt. En skillnad mellan de två betydelserna som
då framträder är att i den första betydelse
är integritet något jag kan ha eller inte ha, medan
det i den andra betydelsen är något som följer
med att vara en person.
Att respektera en persons integritet i denna andra betydelse kan
förstås på två olika sätt. Dels att
man respekterar en persons åsikter, önskningar och
värderingar, dels att man respekterar hans eller hennes person.
Den första betydelsen kan förstås som att det
finns information om mig själv som jag har rätt att
själv kontrollera. Det lyfter fram den subjektiva aspekten
av att få sin integritet kränkt. Den andra betydelsen
däremot betonar kopplingen till mig som person. Att vara
en person är något jag delar med andra människor
och genom detta betonas integritetskränkningen objektiva
eller åtminstone intersubjektiva karaktär (Collste
1993, sid 143f och 1997, sid 10).
Ett annat sätt att uttrycka det sistnämnda på
är att jag kan i vissa fall kan få min integritet kränkt,
utan att jag själv upplever den som kränkt. Jag kan
sakna förmåga att inse vad som hänger samman med
min person, men alla omkring mig inser att den information jag
sprider trots detta kränker min integritet. Ett exempel på
detta skulle kunna vara att personer som medverkar i pornografiska
sammanhang kränker sin integritet genom detta, även
om de själva hävdar att de gör det av fri vilja
och utan att själva uppleva det som integritetskränkande.
När vi talar om att IT är relaterat till elevens integritet
är det framför allt denna aspekt, att IT kan innebära
att elever får sin integritet kränkt, som är intressant.
datorn och integritetskänsliga
uppgifter
Att datorn kan lagra information som anses beröra personliga
egenskaper, vanor och uppfattningar är sedan länge uppmärksammat
i Sverige. Vi fick vår första datalag 1973 och mycket
av den offentliga diskussionen kring den nya Personuppgiftslagen,
PUL, har handlat om huruvida omnämnandet av personnamn på
en hemsida på Internet kan utgöra en möjlig kränkning
av den personen och därför måste godkännas
av honom eller henne i varje enskilt fall.
Relaterat till skolbruk kan vi nöja oss med att konstatera
att datorn på flera sätt kan tänkas lagra information
om eleven som berör personliga egenskaper, vanor och uppfattningar,
till exempel:
o Lärare och annan skolpersonal kan lagra elevuppgifter på
datorer. Det kan handla om provresultat, kommentarer kring elevarbeten
och elevers studieprestationer, men också uppgifter från
skolhälsovården och så vidare.
o Elever kan lagra arbeten som i sig själv innehåller
uppgifter om eleven som berör personliga egenskaper, vanor,
uppfattningar etc. Exempel på detta är e-post och uppsatser
av självbiografisk natur. Till denna kategori hör också
personliga hem- sidor som eleverna producerar och lägger
ut på Internet.
o Det faktum att eleven lagrar sina egna arbeten på datorer
kan i sig själv avslöja personliga egenskaper som eleven
inte vill ska bli allmänt kända. Som exempel kan nämnas
skrivsvårigheter av olika slag, men också andra former
av svårigheter i skolarbetet kan avläsas via resultatfiler
i olika typer pedagogiska program.
IT och individens integritet - möjliga
kränkningar
Exemplen visar att en dator på olika sätt kan innehålla
information som är relaterad till elevens integritet. För
att elevens integritet ska kunna sägas vara kränkt måste
dock denna information föras ut från datorn och till
andra personer än eleven själv. Två typer av möjliga
kränkningar är:
elever kränker varandras integritet
Elever kan kränka varandras integritet på två
olika sätt, dels omedvetet via det sätt som datorerna
är placerade i skolan, dels medvetet via självvalda
handlingar. På många skolor placeras datorerna så
att de blir vad man kan kalla "offentliga". De är
placerade så att andra än den elev som arbetar vid
datorn, utan svårighet kan läsa vad som står
på skärmen. En elev som till exempel skriver uppsatser
"tvingas" visa upp sina svårigheter med att stava
rätt eller konstruera meningar på ett begripligt sätt.
Elever som tränar i olika former av pedagogiska program gör
detta inför alla som råkar passera datorn, vare sig
den står i en datasal, i ett klassrum, i ett grupprum eller
i en korridor.
Men elever kan också kränka varandras integritet på
ett mer medvetet sätt. Det handlar om att elever "bryter
sig in i" andras disketter, hårddiskar eller serverutrymme
och läser av information som finns lagrad där. I princip
finns det ingen skillnad mellan om detta sker i ett öppet
system, utan skyddande inloggningskoder, eller om det sker i ett
slutet system där varje användare loggar in sig och
lagrar sina dokument bakom skyddande lösenord. I båda
fallen går man in och hämtar information som kan innehålla
uppgifter som om de sprids är integritetskränkande.
Skillnaden är möjligtvis att den som lagrar informationen
så att den skyddas av lösenord kan tro att informationen
är oåtkomlig, medan den som lagrar informationen i
mer öppna system är medveten om att den lätt kan
falla i orätta händer.
Dessutom bör man som brukare av datorer vara medveten om
att möjligheten att "bryta sig in" hos en annan
användare, även i ett nätverk, inte är en
oöverstiglig uppgift, trots att lösenord skyddar inloggningen.
Det finns programvara som avslöjar lösenordet hos dem
som loggat in på en viss dator och denna typ av programvara
är inte särskilt svår att få tag i.
elever blir kränkta via Internet
Vi har konstaterat att elevers integritet kan bli kränkt
via deras egna hemsidor. Om hemsidorna avslöjar sådant
som de flesta människor i vår kultur anser integritetskränkande,
så är de det oberoende av vad de enskilda eleverna
anser.
Samma sak gäller elevers e-post. Om elever använder
e-post i undervisningen bör de vara medvetna om att e-post
i normalfallet inte är speciellt väl skyddad. Dels kan
den läsas via skolans e-postserver av dem som lyckats komma
in i denna, dels finns det möjligheter att fånga upp
e-post som skickats okrypterad via Internet. Information av personlig
art som vidarebefordras via Internet kan komma i händerna
på andra och kan därigenom bidra till att elevens integritet
kränks.
Personliga hemsidor och e-post är inte de enda sätt
som uppgifter om oss sprids via nätet. Många hemsidor
använder sig av så kallade cookies, som lagras i den
dator som besökt en hemsida. Syftet med cookies är att
den hemsida som besökts ska känna igen en besökare
vid återbesök. Då den dator som har hemsidan
dessutom lagrar information om den dator som besöker sidan
kan information om mig spridas på Internet. Nu kan man mot
detta argumentera att cookies inte identifierar mig som person
utan endast identifierar den dator jag använder, men eftersom
cookies gör det möjligt att rekonstruera från
vilken dator en viss hemsida besökts vid en viss tidpunkt,
är ändå inte min anonymitet särskilt säker.
offentlig handling
Dessutom, Regeringsrätten har i två domar den 14 april
1999 meddelat att både cookies och så kallade historikfiler
som upprättas vid datoranvändning riktad mot Internet
inom offentlig verksamhet, är att betrakta som offentlig
handling (Regeringsrättens domar mål nr 3147-1998 och
5556-1998).
Vem som helst kan således gå in och begära utdrag
på listor över dessa filer i datorer som används
inom det offentliga skolväsendet. Eftersom det i princip
går att spåra vem som satt vid en viss dator vid en
viss tidpunkt, under förutsättning att datorn är
uppkopplad i ett nätverk, finns här en risk för
att information som kan anses vara integritetskränkande får
all-män spridning. Som elev kan jag ju mycket väl besöka
sidor som avslöjar egenskaper eller vanor hos mig, som jag
vill hålla för mig själv, utan att jag för
den skull besöker sidor som av någon anledning anses
olämpliga att besöka som elev.
Den som använder Internet måste dessutom ibland lämna
uppgifter om sig själv i utbyte mot information eller service.
Den efterfrågade informationen är ofta av personlig
karaktär och kan därför anses vara integritetskränkande
om den sprids. Elever kan förmodligen inte heller alltid
avgöra vilken typ av efterfrågad information som kan
utgöra en risk för integritetskränkning och vilken
som inte utgör det.
är personlig integritet möjlig
i datorernas värld?
Hur ska nu skolor agera inför dessa möjliga integritetshot?
Ska skolor sluta använda datorer och stänga uppkopplingen
mot Internet? Att svara ja på dessa frågor vore möjligt
om det inte är så att IT tillför undervisningen
sådana värden, att skolan inte bör avstå
från IT. Vi kan därför tvingas konstatera att
rätten till integritet inte kan vara en absolut rättighet
(Collste 1997, sid 17) utan måste vägas mot andra rättigheter
och värden som också är viktiga i undervisningen
och där IT kan bidra till att de uppnås, till exempel
frihet avseende informationssökning och kommunikation.
Ska skolan istället införa strikta regler, hårda
säkerhetskontroller och övervakningssystem för
att åtminstone skydda sina elever från interna integritetskränkande
handlingar? Problemet med alla former av övervakningssystem
är att de kan bidra till att kränka den integritet den
vill skydda.
För att garantera elevers integritet, inför man system
som gör det möjligt att följa vad alla elever gör
när de använder datorn. Därmed förstärks
risken för att integritetskränkande information sprids
om någon lyckas bryta sig in i det system som ska skydda
integriteten. Ett svårlösligt moraliskt dilemma uppstår,
eftersom svårigheten att bryta sig in i olika datorsystem
ofta inte är oöverstiglig.
elever med integritet
En tredje möjlighet öppnar sig kanske om vi beaktar
integritetsbegreppets dubbla betydelse. Om skolan kan fostra elever
till att besitta dygden integritet ökar möjligheten
att elever inser vikten av att värna den personliga integriteten
och därmed avstå från handlingar som kränker
andra elevers integritet.
Ett led i denna fostran till integritet kan vara att ha tydliga
regler på skolan både för vad som får och
inte får göras inom det egna nätverket och vad
som är acceptabla handlingar när man använder IT
för att söka information på Internet eller skicka
e-post med personliga uppgifter.
Sammantaget skulle detta kunna bidra till att skolan fostrar elever
som tar ett personligt moraliskt ansvar både för sin
egen integritet och för att andra elevers integritet inte
ska bli kränkt.
Jan Holmqvist
e-post: jan.holmqvist@home.swipnet.se
Fil mag och doktorand i etik. Gymnasielärare i bland annat
religion och filosofi vid Aleholmsskolan, Sävsjö. Medverkar
i forskningsprojekt kring "It och skolans värdegrund"
Centrum för tillämpad etik, Linköpings Universitet.
litteratur.lista
Etik i datasamhället, Göran Collste, Stockholm 1993,
Carlssons förlag ISBN: 91-7798-652-0
Collste: Personlig integritet (Bilaga 3 till SOU 1997:39), Linköping
1997
Regeringsrättens dom i mål nr 3147-1998 och mål
nr 5556-1998, 14 april 1999.
Datorn i Utbildningen nr 2 1999. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får
användas för enskilt bruk. I övrigt får de
enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill
du ha hela numret på papper, sänd en
beställning via detta system!