Bosse Andersson, Lerums Gymnasieskola
e-post: bosse.andersson@utbildning.lerum.se

Lärande med IT-stöd kräver aktiva lärare

- Den rörliga bilden kommer att revolutionera vårt undervisningssystem och inom några år till stor del, om inte helt, ha ersatt boken i undervisningen, sade Tomas Edison, 1922.
Kommer IT i form av multimedia på cd eller Internet, webbsidor, och datorprogram istället att uppfylla Edisons vision?

Klart är att utbudet av digitala läromedel ökar medan marknaden för tryckta läroböcker minskar. IT-gurun Nicolas Negroponte inledde ett seminarium med "What is the future of print? The issue is word not print!" Han menade att frågan var felställd. Ordet kommer alltid att bestå men mer och mer i digital form.
Kanske är det ointressant för mig som lärare i vilken form läromedlen existerar. Det centrala är att det finns läromedel av god kvalitet som underlättar mina elevers lärande!

vem frågar
Internet, multimedia och datorprogram har fått en allt större betydelse som hjälpmedel för mina elevers inlärning. Viktiga frågor att ställa är: Blir lärandet bättre med IT-stöd? Hur ska jag rent metodiskt förhålla mig till digitala medier? Ger läromedlet stöd för min grundsyn av hur lärande sker?
I dokument från skolverket förs det fram att IT ska vara ett medel för att uppnå mer undersökande, problemorienterade och elevaktiva arbetssätt. Om vi ser Internet som ett läromedel så kan jag använda det mediet som en förlängning av min förmedlingspedagogik genom att jag serverar eleverna sidor eller länkar till hemsidor. Jag kan låta eleverna själva söka efter information men det är fortfarande jag som ställer frågorna. Jag kan säga att vi ska arbeta i projekt med IT som stöd. Men om arbetet går ut på att eleverna ska samla information och deskriptivt använda materialet så handlar det inte om ett elevaktivt, problemlösande arbetssätt.

drill eller reflektion
Pedagogisk multimedia finns av alla sorter. Från produktioner som är digitaliserade böcker med lite pålagda ljud och knappar, drillprogram i Skinners anda till välgjorda, spännande och utmanande produktioner som kräver kreativitet och eftertanke av användarna. Multimedia kan vara ett utmärkt hjälpmedel för att höja elevernas lärande genom dess möjligheter att integrera bild, ljud och text med interaktivitet. Men även om en produktion är välproducerad behöver mediet inte öka elevernas lärande. Denna tidnings krönikör Mats Rosenkvist anser att:
"Beroende på tema, situation och elevernas/barnens ålder så tycker jag att man ska ifrågasätta klickandet. Ställ dig och betrakta barn och ungdomar som jobbar med multimedieprogram. Ibland kan jag se klara likheter med hur många använder fjärrkontrollen i TV-soffan. Jag brukar kalla det för "ett passivt aktivt beteende". Innan de har hunnit titta, läsa och reflektera över det som de har klickat fram på skärmen så klickar de på nästa möjlighet som finns någon annanstans på skärmen, sedan klickar de på nästa och nästa… Jag menar nu inte att alla multimedia program är dåliga.
Mitt budskap är att det krävs en medvetten lärare som sätter in ett sådant här program vid ett specifikt tillfälle på ett genomtänkt sätt."

it är som en påse
IT-debatten är till stor del fokuserad kring formen, men det centrala är att fylla formen med ett innehåll. Det är som med Hasse Alfredssons klassiska "Livet är som en påse, tomt och innehållslöst om man inte fyller det med något".
Idéhistorikern Sven Eric Liedman skriver i "I skuggan av framtiden - Modernitetens idéhistoria": Tekniken är nyttig, det ligger i själva dess nutida begrepp. Tekniken är nämligen verktyget med vars hjälp ett önskvärt tillstånd skall uppnås eller en värdefull produkt skapas. Tekniken är inte ett mål i sig. En bil är ett kommunikationsmedel. Med dess hjälp kan man förflytta sig. En dator är ett är ett arbetsredskap. Den gör det lättare att skriva böcker, lagra information, söka upplysningar eller meddela sig med avlägsna vänner.

aktiv, intervenerande lärare
Elevaktiva arbetssätt har sin grund i den konstruktivistiska skolan. Enligt denna inlärningsteori lär vi av varandra i ett socialt sammanhang. Lärande initieras av att våra föreställningar eller förståelse inte räcker till för att förklara, förstå eller hantera de nya erfarenheter vi ställs inför. Detta driver på ett sökande efter föreställningar som stämmer bättre med verkligheten. Egna och kollegors erfarenheter stöder åsikten att elevaktiva arbetssätt där IT är ett hjälpmedel kräver en stark struktur och en aktiv, tillgänglig lärare som intervenerar i elevernas arbete. Min professionella ämneskunskap krävs för att vidga och utmana det eleverna kommit fram till.

från piaget mot vygotskij
I den pedagogiska världen har det skett en förskjutning från Piaget till den ryske utvecklingsteoretikern Vygotskij. Ett centralt begrepp hos Vygotskij är ZPD (the zon of proximal development) som kan översättas till "möjlighetszonen".
Det är den skillnad som finns mellan elevens faktiska nivå och elevens potentiella utvecklingsnivå. Utvecklingen mot den potentiella nivån kan nås med hjälp av interventioner och diskussioner med lärare och/eller kamrater. Lärande sker när en elev (newcomer) konstruerar ny kunskap med hjälp av en mer erfaren person (oldtimer).
Lärande influerat av Vygotskij kräver en fastare struktur jämfört med lärande som bygger på Piagets teorier, därmed får lärarens roll en större betydelse om man anlägger Vygotskijs syn.

samarbete och kommunikation
En konsekvens av Vygotskijs idéer är att lärande kräver samarbete och kommunikation mellan flera människor. En dator med ett bra datorprogram kan ses som en intelligent och mer erfaren aktör som man kan interagera med, men i den pedagogiska forskningen är denna tolkning inte vanlig utan man förutsätter kommunikation mellan människor. Vad gäller pedagogik och lärande med stöd av IT praktiserar man i många amerikanska skolor "cooperativ learning" och "collaborative learning".
Man menar att lärandet blir mer effektivt om man lär tillsammans eftersom eleven då kan möta flera olika perspektiv och synpunkter som kan utmana elevens grundläggande förståelse av en företeelse eller idé och samtidigt motivera ytterligare lärande.
Gemensamma aktiviteter är ett sätt att lära genom att individerna får träna och förbättra sin förmåga genom att fråga, diskutera och dela information i en problemlösningsprocess.

inget bästa sätt
Hans-Åke Scherp vid Karlstads Universitet har forskat om förändrade arbetssätt i skolan och han menar bland annat:
"Det verkar vara så att det kunskapsförmedlande och kunskapskonsumerande mönstret i skolan upprätthålls genom att eleverna konsumerar det som står i böcker, på dataskärmen eller det de ser på olika videofilmer. Läraren har ersatts av boken och videofilmen som kunskapsförmedlare men det är i hög grad samma ämnesstoff som tidigare som förmedlas.
Skillnaden verkar främst ligga i att läraren har reducerats till att vara den person som väljer ut lämpliga videofilmer och ser till att eleverna hittar böcker. Risken är stor att eleverna oavsett om man har eget arbete, pass, block eller deltar i en mer traditionell lektion sitter och för över text från en bok till en annan. Detta tycks vara en vanlig fälla som man kan hamna i när man försöker förändra ett traditionellt undervisningsmönster mot mer elevaktiva arbetssätt."

trial and error
Själv har jag i snart tjugo år som speciallärare, SO-lärare, ekonomilärare och IT-lärare testat en mängd olika arbetssätt och läromedel för att få mer aktiva elever som formulerar problem och tar ansvar för sitt lärande. Men även om jag på ytan lyckats är det fortfarande jag som till största delen ställer frågorna.
IT har medfört att jag har ett mer varierat och stimulerande arbete som lärare. Eleverna upplever större motivation och variation med IT-stöd. Den stora fördelen med IT-stöd ser jag inte i de IT-baserade läromedlen utan i det att jag genom IT fått elever som är mer producerande och kommunicerande än reproducerande.
Förvissad om att det inte finns ett "bästa sätt" för hur lärande sker och ska organiseras kommer jag att fortsätta med att testa olika arbetssätt, metoder och läromedel. Lärande sker hela tiden och med datalärarnas motto "Trial and error men mest error" fortsätter jag, mina elever och arbetskamrater att testa nya vägar.

Bosse Andersson
Lerums Gymnasieskola
e-post: bosse.andersson@utbildning.lerum.se
Foto: Beppe Arvidsson