Digitala prov
– frågor med djup eller
ytliga flervalsfrågor?
Frågan om digitala prov är hetare än
någonsin. I slutet av mars ska Skolverket
överlämna sin utredning om
förutsättningarna för att digitalisera de
nationella proven till utbildningsdepartementet.
I DIU:s serie om digitala prov har
Stig Roland Rask i detta nummer
intervjuat företrädare för några av de
företag som utvecklar digitala provsystem
för skola och universitet.
SVT-programmet ”Mitt i naturen”
avslutar ibland sina program med
en naturfråga som man uppmanar
sina tittare att skicka in svaret på. Vid
ett tillfälle handlade det om bävrars
beteende och man fick tre alternativ
att välja på. Det innebar i praktiken
att programmet matade sina tittare
med dubbelt så många (två) felaktiga
upplysningar om bävrar än korrekta
(ett) – och den som missade följande
veckas program fick inte heller möjlighet
att reda ut frågan och sortera
bort de två falsarierna från det sanna
svaret.
– Vi har från början försökt undvika
flervalsfrågor till förmån för frågetyper
som bättre passar det man vill
testa, säger Karl Murray från företaget
Edqu, som utvecklat digitala verktyg
för att mäta och följa lärande i fram
för allt matematik. Därför har vi ett
tjugotal olika sätt att svara på frågor.
Det kan till exempel handla om att
man i geometri kan svara genom att
rita figurer eller i algebran kan svara
genom att skriva ett algebraiskt uttryck
och att du får rätt även om det
finns många rätta svar.
Svaret är intressant eftersom det
finns en viss oro i lärarleden för att
digitala prov ska innebära en återgång
till ytliga kunskapsfrågor av
flervalsmodell. Det är en gammal
sanning att man som god pedagog
ska peka på vad som är rätt och inte i
tal eller skrift berätta vad som är fel.
Skälet till detta är att hjärnan registrerar
det den hör och ser, utan att varje
gång ha koll på om det är ett korrekt
eller felaktigt påstående man tar del
av. Det kan till exempel leda till att
man vandrar genom livet med falska
och fördomsfulla uppfattningar om
bäverbeteenden.
– Samtidigt måste man minnas att
flervalsfrågor, precis som alla typer
av frågor, kan vara formulerade på ett
bra eller mindre bra sätt, säger Patrik
Nilsson från Dugga, som är ett datorbaserat
system för digitala examinationer
och kunskapsutvärderingar.
– Högskoleprovet, som ju baseras
på flervalsfrågor, är ett exempel på att
man kan genomföra kvalificerad kunskapsmätning
med hjälp av flervalsfrågor,
säger Patrik Nilsson.
Duggas provsystem har dock inte
bara essäfrågor och flervalsfrågor,
utan även andra typer av automaträttade
frågor, vilket ska ge lärarna
möjlighet att utveckla sina frågor och
på olika sätt utvärdera elevernas kunskaper.
Frågor och svar i förändring
Är det kanske så att svenska lärare
oroas i onödan? Eller finns det förutfattade
meningar om flervalsfrågornas
möjligheter? Den frågan är
relevant, eftersom man inte på samma
sätt hittar denna oro i våra nordiska
grannländer.
– Mätning av djupare kunskaper
kommer inte av sig själv, det krävs
en investering i utveckling av bra
prov, oavsett om de är analoga eller
digitala. Det säger Lars Willner
från Inspera, som är det företag som
tillhandahåller de digitala verktyg för
kunskapstest och examination som
bland annat används i Norges nationella
prov.
– Många associerar digitala prov
med flervalsfrågor, vilket var och är
vanligt vid användning av lärplattformar
och tidiga verktyg för digitala
prov, men det har skett en tydlig
utveckling de senare åren, menar Lars
Willner.
Med den typ av nya specialiserade
provplattformar som till exempel
Inspera representerar, ser vi idag hur
många universitet och skolor använder
en stor palett av frågetyper och
examinationsformer, som avser att
mäta djupare kunskaper och olika
typer av mål i undervisningen.
Ny kreativitet kring prov och tester
– De många olika frågetyperna främjar
kreativitet genom rörliga bilder,
zoomningsfunktioner och möjligheter
att låna och återanvända provfrågor
från andra lärare eller klasser,
säger Sandra Kinnmark från Digiexam,
som är ännu ett av de relativt
nystartade företag som erbjuder en
plattform för digitala prov och provrättningar.
Flera av aktörerna menar också
att till följd av den tidsbesparing som
en digitalisering ger när det gäller administrativa
moment, får lärare mer
energi och motivation till att utveckla
sina frågor och vara kreativa i sitt
provskapande.
– I längden tror vi att testupplevelsen
kommer vara bättre och rikare
i digital form än traditionell, det
handlar bara om att hitta rätt teknisk
lösning för respektive område, säger
Karl Murray, Edqu.
Tiden lär utvisa om oron kring
flervalsfrågor kommer att besannas
eller ej – vare sig det gäller matematikfrågor
i ett nationellt provsammanhang
– eller frågor om bävrars
beteendemönster.
Möjligen får vi det första svaret
i den utredning som kommer att
redovisas senast den 31 mars och
som har utbildningsdepartementets
uppdrag att bland annat ”analysera
förutsättningarna för att digitalisera
de nationella proven och föreslå hur,
i vilken omfattning och i vilken takt
digitalisering kan ske”.
Utbildningsdepartmentets syfte
med att digitalisera de nationella
proven är att åstadkomma ett
effektivare och tillförlitligare
nationellt sammanhållet system
för bedömning, uppföljning och
utvärdering av elevers kunskaper
och samtidigt minska lärarnas
administrativa börda. Utredningen
som ska vara klar den 31
mars ska föreslå ett system för
löpande nationell utvärdering
för trendmätning över tid. Man
ska också lämna förslag på hur
bedömningen av elevlösningar
av nationella prov bör utformas
för att säkerställa att den görs på
ett likvärdigt sätt och analysera
förutsättningarna för att digitalisera
de nationella proven och
föreslå hur, i vilken omfattning
och i vilken takt digitalisering
kan ske.
Tidigare nummer av DIU
Läs DIU:s tidigare artiklar om digitala prov
i DIU nr 2, 3, 4, 5, 6, 7 och 8 år 2015 samt
nr 1 2016.
I nästa nummer av DIU
Vi fortsätter bevakningen av temat
digitala prov i nästa nummer, bland
annat med kommentarer
Full tillgång till DIU genom årsprenumeration:
Länkar, tilläggsmaterial, gör-det-själv-delar och samtliga artiklar får du tillgång som prenumerant. Teckna årsprenumeration, åtta nummer per år fullproppade med pedagogisk inspiration. Även 5 och 10-licenser för arbetsplatsen till rabatterat pris. Prenumerera här.