Untitled Document

Av: Stig Roland Rask
E-Post: stigroland.rask@bredband.net


TEMA Framtidens lärande digitala prov

 

Digitala prov – frågor med djup eller ytliga flervalsfrågor?

Frågan om digitala prov är hetare än någonsin. I slutet av mars ska Skolverket överlämna sin utredning om förutsättningarna för att digitalisera de nationella proven till utbildningsdepartementet. I DIU:s serie om digitala prov har Stig Roland Rask i detta nummer intervjuat företrädare för några av de företag som utvecklar digitala provsystem för skola och universitet.

SVT-programmet ”Mitt i naturen” avslutar ibland sina program med en naturfråga som man uppmanar sina tittare att skicka in svaret på. Vid ett tillfälle handlade det om bävrars beteende och man fick tre alternativ att välja på. Det innebar i praktiken att programmet matade sina tittare med dubbelt så många (två) felaktiga upplysningar om bävrar än korrekta (ett) – och den som missade följande veckas program fick inte heller möjlighet att reda ut frågan och sortera bort de två falsarierna från det sanna svaret.

– Vi har från början försökt undvika flervalsfrågor till förmån för frågetyper som bättre passar det man vill testa, säger Karl Murray från företaget Edqu, som utvecklat digitala verktyg för att mäta och följa lärande i fram för allt matematik. Därför har vi ett tjugotal olika sätt att svara på frågor. Det kan till exempel handla om att man i geometri kan svara genom att rita figurer eller i algebran kan svara genom att skriva ett algebraiskt uttryck och att du får rätt även om det finns många rätta svar.

Svaret är intressant eftersom det finns en viss oro i lärarleden för att digitala prov ska innebära en återgång till ytliga kunskapsfrågor av flervalsmodell. Det är en gammal sanning att man som god pedagog ska peka på vad som är rätt och inte i tal eller skrift berätta vad som är fel. Skälet till detta är att hjärnan registrerar det den hör och ser, utan att varje gång ha koll på om det är ett korrekt eller felaktigt påstående man tar del av. Det kan till exempel leda till att man vandrar genom livet med falska och fördomsfulla uppfattningar om bäverbeteenden.

– Samtidigt måste man minnas att flervalsfrågor, precis som alla typer av frågor, kan vara formulerade på ett bra eller mindre bra sätt, säger Patrik Nilsson från Dugga, som är ett datorbaserat system för digitala examinationer och kunskapsutvärderingar.

– Högskoleprovet, som ju baseras på flervalsfrågor, är ett exempel på att man kan genomföra kvalificerad kunskapsmätning med hjälp av flervalsfrågor, säger Patrik Nilsson.

Duggas provsystem har dock inte bara essäfrågor och flervalsfrågor, utan även andra typer av automaträttade frågor, vilket ska ge lärarna möjlighet att utveckla sina frågor och på olika sätt utvärdera elevernas kunskaper.

Frågor och svar i förändring
Är det kanske så att svenska lärare oroas i onödan? Eller finns det förutfattade meningar om flervalsfrågornas möjligheter? Den frågan är relevant, eftersom man inte på samma sätt hittar denna oro i våra nordiska grannländer.

– Mätning av djupare kunskaper kommer inte av sig själv, det krävs en investering i utveckling av bra prov, oavsett om de är analoga eller digitala. Det säger Lars Willner från Inspera, som är det företag som tillhandahåller de digitala verktyg för kunskapstest och examination som bland annat används i Norges nationella prov.

– Många associerar digitala prov med flervalsfrågor, vilket var och är vanligt vid användning av lärplattformar och tidiga verktyg för digitala prov, men det har skett en tydlig utveckling de senare åren, menar Lars Willner.

Med den typ av nya specialiserade provplattformar som till exempel Inspera representerar, ser vi idag hur många universitet och skolor använder en stor palett av frågetyper och examinationsformer, som avser att mäta djupare kunskaper och olika typer av mål i undervisningen.

Ny kreativitet kring prov och tester
– De många olika frågetyperna främjar kreativitet genom rörliga bilder, zoomningsfunktioner och möjligheter att låna och återanvända provfrågor från andra lärare eller klasser, säger Sandra Kinnmark från Digiexam, som är ännu ett av de relativt nystartade företag som erbjuder en plattform för digitala prov och provrättningar.

Flera av aktörerna menar också att till följd av den tidsbesparing som en digitalisering ger när det gäller administrativa moment, får lärare mer energi och motivation till att utveckla sina frågor och vara kreativa i sitt provskapande.

– I längden tror vi att testupplevelsen kommer vara bättre och rikare i digital form än traditionell, det handlar bara om att hitta rätt teknisk lösning för respektive område, säger Karl Murray, Edqu.

Tiden lär utvisa om oron kring flervalsfrågor kommer att besannas eller ej – vare sig det gäller matematikfrågor i ett nationellt provsammanhang – eller frågor om bävrars beteendemönster.

Möjligen får vi det första svaret i den utredning som kommer att redovisas senast den 31 mars och som har utbildningsdepartementets uppdrag att bland annat ”analysera förutsättningarna för att digitalisera de nationella proven och föreslå hur, i vilken omfattning och i vilken takt digitalisering kan ske”.

 

STIG ROLAND RASK
E-Post: stigroland.rask@bredband.net

Utredning om digitala prov

Utbildningsdepartmentets syfte med att digitalisera de nationella proven är att åstadkomma ett effektivare och tillförlitligare nationellt sammanhållet system för bedömning, uppföljning och utvärdering av elevers kunskaper och samtidigt minska lärarnas administrativa börda. Utredningen som ska vara klar den 31 mars ska föreslå ett system för löpande nationell utvärdering för trendmätning över tid. Man ska också lämna förslag på hur bedömningen av elevlösningar av nationella prov bör utformas för att säkerställa att den görs på ett likvärdigt sätt och analysera förutsättningarna för att digitalisera de nationella proven och föreslå hur, i vilken omfattning och i vilken takt digitalisering kan ske.

Tidigare nummer av DIU
Läs DIU:s tidigare artiklar om digitala prov i DIU nr 2, 3, 4, 5, 6, 7 och 8 år 2015 samt nr 1 2016. I nästa nummer av DIU Vi fortsätter bevakningen av temat digitala prov i nästa nummer, bland annat med kommentarer


Full tillgång till DIU genom årsprenumeration:
Länkar, tilläggsmaterial, gör-det-själv-delar och samtliga artiklar får du tillgång som prenumerant. Teckna årsprenumeration, åtta nummer per år fullproppade med pedagogisk inspiration. Även 5 och 10-licenser för arbetsplatsen till rabatterat pris.
Prenumerera här.


Datorn i Utbildningen nr 2-2016. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen.

(Annons)








Nominera huvudman före 14 juni 2023









Artiklar ur Guldäpplets Jubileumsbok




FL VÄST Karlstad 13-14 juni 2023



[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 2 - 16]

Datorn i Utbildningen, Förridargränd 16, 165 52 Hässelby
Uppdaterad: 160312