Untitled Document

Av: Stig Roland Rask
E-Post: stigroland.rask@bredband.net


 

Dags att digitalisera
de nationella proven

Världens sista fabrik för tillverkning av skrivmaskiner låg i Indien. Den stängde och avvecklade sin verksamhet hösten 2012. Det innebär att ingenstans i världen kan man längre köpa en nytillverkad skrivmaskin. Om du önskar inhandla en sådan är du hänvisad till retro-affärer eller second-hand-butiker. Skrivmaskinen fick en historia på cirka 80 år. Under något årtionde fanns det kurser i maskinskrivning i den svenska skolans ämnesutbud, men ändå kan man säga att skrivmaskinen aldrig kom att få någon central roll i skolans skrivande och lärande.

Pennan har varit det centrala arbetsredskapet genom hela skolhistorien och det är först åren innan millennieskiftet som den nya digitaliserade skrivtekniken på allvar börjar konkurrera. Idag är det mer regel än undantag att till exempel olika former av inlämningsuppgifter skrivs med digitala verktyg och pennans roll har reducerats till att nyttjas vid kortare textsammanhang.

Pennan kommer fram vid proven
Här har utvecklingen i ett historiskt perspektiv gått oerhört fort. Man kan till exempel ställa frågan till sig själv när man senast skrev en längre text för hand som man avsåg att andra skulle läsa. Många måste då backa till förra millenniet för att hitta egna exempel. För de allra flesta av oss är pennan ett redskap för namnteckningar, kylskåpsmeddelanden och möjligen minnesanteckningar. För våra barn och unga är förhållandet skruvat ett varv till. Vi är redan framme vid den punkten att skolans provtillfällen är en av de mycket få sammahang – kanske till och med det enda under hela året – där man åter- vänder till pennan som arbetsredskap. Eller som en tioåring uttryckte det i en radiointervju: ”I skolan skriver man med penna – i verkligheten med tangentbord.” Hennes uttalande är ett av de skarpaste skolkritiska påståenden som någonsin yttrats. Hon går så långt att hon till och med placerar skolan utanför verkligheten, vilket onekligen är ett ifrågasättande som heter duga.

Om man ska ta henne och hennes generations upplevelse på allvar förs också frågan om digitalisering av de nationella proven in i ett helt nytt sammanhang. Om pennan uppfattas som ett udda och ovant redskap, blir det en negativ faktor vid provsituationen som gör att elevens kunskap riskerar att inte komma fram på ett rättvist sätt. Och inte nog med det. Den generation är redan här som kommer att ifrågasätta skolans legitimitet om den inte förmår att leva upp till de krav på modernitet som de tycker sig ha rätt att ställa. Och visst är det väl ett tämligen rimligt krav att den ska vara ”en del av verkligheten”.

Sverige ligger efter
Vi slår oss ofta för bröstet och presenterar oss som en av världens ledande it-nationer. Det är också ganska lätt att hitta fakta och statistik som bekräftar det påståendet. Men när det gäller digitaliseringen av det nationella provsystemet så ligger Sverige häpnadsväckande långt efter sina nordiska grannländer.

I Norge har man till exempel ”självrättande” prov där lärare och skolledare direkt efter att provet genomförts kan gå in och i mycket lättlästa grafer se varje klass eller skolas resultat i förhållande till övriga i skolan och de nationella siffrorna. Det går att se både medelpoängen och spridningen från det svagaste till det starkaste resultatet. Och inte nog med det, det går också att klicka på varje enskild elev och få en grafisk bild av hur lyckosam denne varit på varje enskild fråga, dessutom i relation till frågans svårighetsgrad.

Danmark har provat tester som är adaptiva, det vill säga automatiskt självreglerande till att passa den enskilde elevens nivå. I praktiken går det till som så att man har en stor frågebank där varje uppgifts svårighetsgrad är definierad. Provet börjar med några medelsvåra frågor. Svarar du rätt kommer svårighetsgraden på de frågor som du sedan tilldelas att successivt höjas. På motsvarande sätt får du enklare uppgifter att lösa om du misslyckas med de initiala.

Och när det gäller Finland kan nämnas att man fattat skarpa politiska beslut som slagit fast tidsplanen för införandet av digitaliserade studentexamensprov. Man börjar redan nästa år med de ämnen där det känns enklast och naturligast, och adderar sedan ämne för ämne fram till 2020. Här finns en föredömlig realism i en inte alltför snäv tidslinje, men den är också tvingande och pådrivande, eftersom planen också talar om när olika typer av pedagogiska, juridiska och tekniska problem ska vara lösta.

Redovisningformerna påverkar
Frågan är intressant ur många aspekter, inte minst utifrån den väl dokumenterade insikten att redovisningsmetoderna starkt påverkar pedagogik och metodik. Om man förutsätter att det är en självklar ambition för skolan att prov och tester på ett relevant sätt ska spegla den övriga pedagogiska verksamheten, kan man bli bekymrad när man betraktar de traditionella provsammanhangen. Det säger sig självt att det är svårt – för att inte säga helt omöjligt – att hitta former för att utvärdera måluppfyllelsen hos högt ställda och ambitiösa mål, med hjälp av ett papper och en penna.

I de digitala lärmiljöerna utvecklas också många nya kompetenser. Man blir bra på att arbeta både kollaborativt och självständigt, att arbeta multimodalt, att använda mer kreativa lösningar, helt enkelt att ha fler färger i paletten. Det traditionella papperoch- penna-provet är oförmöget att möta och tillgodose denna verklighet. Bredden och strukturen på frågorna (och förutsättningarna för att beskriva svaren) blir alltför begränsad. Enligt styrdokumenten ska en lärare använda ett stort och brett spektra. Ett analogt prov ger inte den möjligheten. Även om styrdokumenten inte ger direkta anvisningar kring skolans provförfarande kan man ändå hävda att de ger indirekta signaler om att en utveckling och breddning är nödvändig.

Frågan om en digitalisering av det nationella provsystemet berör ett stort antal infallsvinklar och aspekter. DIU avser därför att följa upp frågan om digitalisering av de nationella proven på konferensen Framtidens lärande i maj, samt i fler artiklar under året.

 

Stig Roland Rask
E-Post: stigroland.rask@bredband.net

Digitala prov Framtidens lärande

Digitala prov på Framtidens lärande Bedömning och dokumentation i en digitaliserad skola är ett tema på konferensen Framtidens läranden, 6-7 maj 2015, på Münchenbryggeriet i Stockholm.


Full tillgång till DIU genom årsprenumeration:
Länkar, tilläggsmaterial, gör-det-själv-delar och samtliga artiklar får du tillgång som prenumerant. Teckna årsprenumeration, åtta nummer per år fullproppade med pedagogisk inspiration. Även 5 och 10-licenser för arbetsplatsen till rabatterat pris.
Prenumerera här.


Datorn i Utbildningen nr 2-2015. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen.

(Annons)








Nominera huvudman före 14 juni 2023




FL VÄST Karlstad 13-14 juni 2023









Artiklar ur Guldäpplets Jubileumsbok



[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 2 - 15]

Datorn i Utbildningen, Förridargränd 16, 165 52 Hässelby
Uppdaterad: 150320