Världens sista fabrik för tillverkning
av skrivmaskiner låg i Indien. Den
stängde och avvecklade sin verksamhet
hösten 2012. Det innebär att ingenstans
i världen kan man längre köpa en
nytillverkad skrivmaskin. Om du önskar
inhandla en sådan är du hänvisad till
retro-affärer eller second-hand-butiker.
Skrivmaskinen fick en historia på cirka
80 år. Under något årtionde fanns
det kurser i maskinskrivning i den
svenska skolans ämnesutbud, men
ändå kan man säga att skrivmaskinen
aldrig kom att få någon central roll i
skolans skrivande och lärande.
Pennan har varit det centrala
arbetsredskapet genom hela skolhistorien
och det är först åren innan
millennieskiftet som den nya digitaliserade
skrivtekniken på allvar börjar
konkurrera. Idag är det mer regel än
undantag att till exempel olika former
av inlämningsuppgifter skrivs med
digitala verktyg och pennans roll har
reducerats till att nyttjas vid kortare
textsammanhang.
Pennan kommer fram vid proven
Här har utvecklingen i ett historiskt
perspektiv gått oerhört fort. Man kan
till exempel ställa frågan till sig själv
när man senast skrev en längre text
för hand som man avsåg att andra
skulle läsa. Många måste då backa
till förra millenniet för att hitta egna
exempel. För de allra flesta av oss är
pennan ett redskap för namnteckningar,
kylskåpsmeddelanden och
möjligen minnesanteckningar. För
våra barn och unga är förhållandet
skruvat ett varv till. Vi är redan
framme vid den punkten att skolans
provtillfällen är en av de mycket få
sammahang – kanske till och med det
enda under hela året – där man åter-
vänder till pennan som arbetsredskap.
Eller som en tioåring uttryckte det
i en radiointervju: ”I skolan skriver
man med penna – i verkligheten med
tangentbord.” Hennes uttalande är ett
av de skarpaste skolkritiska påståenden
som någonsin yttrats. Hon går
så långt att hon till och med placerar
skolan utanför verkligheten, vilket
onekligen är ett ifrågasättande som
heter duga.
Om man ska ta henne och hennes
generations upplevelse på allvar
förs också frågan om digitalisering av
de nationella proven in i ett helt nytt
sammanhang. Om pennan uppfattas
som ett udda och ovant redskap, blir
det en negativ faktor vid provsituationen
som gör att elevens kunskap riskerar
att inte komma fram på ett rättvist
sätt. Och inte nog med det. Den
generation är redan här som kommer
att ifrågasätta skolans legitimitet om
den inte förmår att leva upp till de
krav på modernitet som de tycker sig
ha rätt att ställa. Och visst är det väl
ett tämligen rimligt krav att den ska
vara ”en del av verkligheten”.
Sverige ligger efter
Vi slår oss ofta för bröstet och presenterar
oss som en av världens ledande
it-nationer. Det är också ganska lätt
att hitta fakta och statistik som bekräftar
det påståendet. Men när det
gäller digitaliseringen av det nationella
provsystemet så ligger Sverige
häpnadsväckande långt efter sina
nordiska grannländer.
I Norge har man till exempel
”självrättande” prov där lärare och
skolledare direkt efter att provet
genomförts kan gå in och i mycket
lättlästa grafer se varje klass eller
skolas resultat i förhållande till övriga
i skolan och de nationella siffrorna.
Det går att se både medelpoängen och
spridningen från det svagaste till det
starkaste resultatet. Och inte nog med
det, det går också att klicka på varje
enskild elev och få en grafisk bild av
hur lyckosam denne varit på varje
enskild fråga, dessutom i relation till
frågans svårighetsgrad.
Danmark har provat tester som
är adaptiva, det vill säga automatiskt
självreglerande till att passa den
enskilde elevens nivå. I praktiken går
det till som så att man har en stor
frågebank där varje uppgifts svårighetsgrad
är definierad. Provet börjar
med några medelsvåra frågor. Svarar
du rätt kommer svårighetsgraden på
de frågor som du sedan tilldelas att
successivt höjas. På motsvarande sätt
får du enklare uppgifter att lösa om du
misslyckas med de initiala.
Och när det gäller Finland kan
nämnas att man fattat skarpa politiska
beslut som slagit fast tidsplanen för
införandet av digitaliserade studentexamensprov.
Man börjar redan
nästa år med de ämnen där det känns
enklast och naturligast, och adderar
sedan ämne för ämne fram till 2020.
Här finns en föredömlig realism i en
inte alltför snäv tidslinje, men den
är också tvingande och pådrivande,
eftersom planen också talar om när
olika typer av pedagogiska, juridiska
och tekniska problem ska vara lösta.
Redovisningformerna påverkar
Frågan är intressant ur många aspekter,
inte minst utifrån den väl dokumenterade
insikten att redovisningsmetoderna
starkt påverkar pedagogik
och metodik. Om man förutsätter att
det är en självklar ambition för skolan
att prov och tester på ett relevant sätt
ska spegla den övriga pedagogiska
verksamheten, kan man bli bekymrad
när man betraktar de traditionella
provsammanhangen. Det säger sig
självt att det är svårt – för att inte säga
helt omöjligt – att hitta former för att
utvärdera måluppfyllelsen hos högt
ställda och ambitiösa mål, med hjälp
av ett papper och en penna.
I de digitala lärmiljöerna utvecklas
också många nya kompetenser. Man
blir bra på att arbeta både kollaborativt
och självständigt, att arbeta multimodalt,
att använda mer kreativa
lösningar, helt enkelt att ha fler färger
i paletten. Det traditionella papperoch-
penna-provet är oförmöget att
möta och tillgodose denna verklighet.
Bredden och strukturen på frågorna
(och förutsättningarna för att beskriva
svaren) blir alltför begränsad.
Enligt styrdokumenten ska en lärare
använda ett stort och brett spektra.
Ett analogt prov ger inte den möjligheten.
Även om styrdokumenten inte
ger direkta anvisningar kring skolans
provförfarande kan man ändå hävda
att de ger indirekta signaler om att en
utveckling och breddning är nödvändig.
Frågan om en digitalisering av det
nationella provsystemet berör ett stort
antal infallsvinklar och aspekter. DIU
avser därför att följa upp frågan om
digitalisering av de nationella proven
på konferensen Framtidens lärande i
maj, samt i fler artiklar under året.
Digitala prov på Framtidens lärande
Bedömning och dokumentation i
en digitaliserad skola är ett tema på
konferensen Framtidens läranden, 6-7
maj 2015, på Münchenbryggeriet i
Stockholm.
Full tillgång till DIU genom årsprenumeration:
Länkar, tilläggsmaterial, gör-det-själv-delar och samtliga artiklar får du tillgång som prenumerant. Teckna årsprenumeration, åtta nummer per år fullproppade med pedagogisk inspiration. Även 5 och 10-licenser för arbetsplatsen till rabatterat pris. Prenumerera här.