Ledare:
Det våras ...
för "skriva sig till läsning"
Läraren Annika Agélii Genlott i Sollentuna, utanför Stockholm, sökte sig för några år sedan till fortbildningskursen ”skriva sig till läsning via dator” i Sandviken.
– När jag kom tillbaka efter den resan träffade jag kort efter en lärare på en grannskola här i Sollentuna. Det visade sig att hon sedan länge arbetat med just att skriva sig till läsning via dator.
Insikten ledde till att hon och lärarkollegan Sara Penje började fundera på hur lärarna i Sollentuna i större utsträckning skulle kunna ta vara på varandras kompetens och det resulterade i idén om att skapa en egen pedagogisk webbplats. De kallar projektet Parasoll, idag en aktiv webbplats och verksamhet kring delande av lärarerfarenhet i kommunen. Historien är typisk på många sätt, skolan är i starkt behov av - men saknar ofta - arenor för erfarenhetsutbyte och gemensam pedagogisk utveckling.
När forskningsprojektet Unosuno gör sin rapport för 2012 pekar man på ”skriva sig till läsning”-rörelsen som det kanske tydligaste exemplet på hur it-användandet mognar till ett bättre lärande. Hur man tar sig förbi sjuåringens typiska motoriska svårigheter i formandet av skrivtecknen, arbetar med tangentbordet,
leker och skriver egna texter och knäcker läsandets och skrivandets kod. Därmed skapar man en bra skolstart och ger eleven en nyckel till språket och därmed till hela den fortsatta skolgången.
Det här är inte unikt för Sollentuna. DIU har sedan 2005 skildrat hur detta skett i Piteå, i Ystad, i Nynäshamn, i Sandviken, i Stockholm, i Ale, på Öckerö osv på en lång rad orter över hela landet.
Det unika är att detta nu börjar synas i större forskningsstudier som Unos uno, eller det som pågår på Dalarnas högskola. ”Äntligen”, kan vi säga, när erfarenheterna hunnit mogna i sju år på sina håll. Vi kan här börja tala om ”beprövad erfarenhet”, en del av den kunskap som enligt skollagen ska vara basen för skolans undervisning.
Det här är ett, och troligen det mest utvecklade, av de exempel på nya praktiker som växer fram i mötet mellan skola och digitala verktyg. Bloggen som gemensam skrivyta i klassen och bloggen som utvidgat lärarrum är andra kandidater. Det vi saknat är former för kunskapsbildning kring praktiken. Arenor lokalt på skolan för delande, praxis för hur vi mer systematiskt utvecklar vår verksamhet. Och dialog med forskarsamhället.
Dialogen med forskarsamhället, med bas i det praktiska vardagsarbetet i skolan, är starkt
efterfrågad. Förra året genomförde både Framtidens lärande liksom SKL och lärarfacken, konferenser kring kommunalt huvudmannaskap för forskning. Unons uno är ett exempel på hur flera kommuner går sammans, Ifous från Skolporten ett annat, just inlett. Och Vittrakoncernen har drivit sitt i samverkan med professor Tomas Kroksmark. I all dessa utvecklas lärarforskare som systematiskt studerar sin egen praktik, som ett led i den egna yrkesutövningen. Reflektionen sker över bloggar och nätverk, och så småningom i de skrivna rapporterna. Det här är säkerligen en växande trend i dagens skolforskning.
Det är därför betydelsefullt att nätverken kring ”skriva sig till läsning” nu träffas för första gången. Det sker i samband med Framtidens lärande, 15-17 maj. Först med en nätverksdag den 15 maj (redan fulltecknad) och sedan fortsatt under 16-17 maj med inspirationsmöten och seminarier (på konferensen finns platser kvar). Det här bekräftar mina ord när jag öppnade FL2012: ”Det här är scenen för beprövad erfarenhet. Dialog mellan praktiker, forskare och beslutsfattare.” Väl mött på Framtidens lärande 2013, nu på Waterfront i Stockholm City!
PS. Du möter många inslag kring ”skriva sig till läsning”på Framtidens lärande – här och nu!, den 15-17 maj på Waterfront i Stockholm. Ett av våra teman är Pedagogik och lärande, här kommer många fler exempel att ges. Passa på att boka plats – ta med teamet och utvecklas tillsammans. konferenssida Framtidens lärande
