Untitled Document

Av: Lena Elfvingsson
Rektor på Vattmyraskolan i Järfälla och vice ordförande i Föreningen DiU

 

Ledarskap för en skola ”i tiden”

Det krävs mod för skolledare att satsa på IT. Trots att IT ses som en självklarhet i dagens samhälle är det inte en självklarhet i alla skolor. Stöd behövs i olika former. Nationellt stöd i form av uppdaterade styrdokument är viktigt och borde vara självklart. En lärar- och rektorsutbildning där digital kompetens ingår för alla och en uppföljning som också ser det digitala perspektivet likaså.

Vi var många som tidigt såg möjligheterna, och som utan stöd i vare sig styrdokument eller på grund av att vi blev ”kontrollerade” av skolmyndigheter, började utveckla och bruka den digitala tekniken i lärandets tjänst.

Så kom flera nationella satsningar, och det gav stöd och kraft, men därefter hade vi ledare på golvet behövt mer stöd i processen.

Ekonomin spelar roll
Det går inte att bortse från den ekonomiska aspekten och trots en positiv attityd och vilja har otroligt många ledare i kommunerna arbetat i brant uppförsbacke. Jag vill inte att detta ska uppfattas som en trist bortförklaring, utan som ett inlägg ur ett skolledarperspektiv.

Rektor är ansvarig för att ge förutsättningar, driva utveckling och följa upp verksamheten.

I dag diskuterar vi inte i termer av IKT:s vara eller inte vara, det är en självklarhet både i och utanför skolan. Men ändå ser elevernas skolvardag så olika ut.

När det gäller alla frågor där det inte sker, det som ”borde” ske, så är det ledarskapets betydelse som lyfts fram, det gäller självklart också IT i skolan. Det är rektor som sätter dagordningen och som gör prioriteringar av kollegiets gemensamma tid och resurser. Det är makt, och den måste användas med blick mot framtiden. Att göra vägval som ger eleverna de bästa möjliga förutsättningarna.

Det finns väl ingen som tror att det finns en enda väg att följa? Det är flera olika vägar som kommer att trampas upp på grund av våra olika förutsättningar, och det betyder också att det stöd vi efterfrågar kommer att se olika ut. Det är ingen konflikt i det – bjud olika processtöd, gör lokala behovsanalyser, men gör det med en tydlig vision om en skola där våra barn/elever ska få de bästa förutsättningarna.

Det ska hända i klassrummet
Mikael Alexandersson använde fyra begrepp på konferensen Framtidens lärande 2009 för att känneteckna ungdomarna idag;
• Snabbhet
• Tillgänglighet
• Kommunicerbarhet
• Socialitet

Hur matchar vi detta utan tillgång till tekniken?

Det är i klassrummet det ska hända. Pedagogen ska vara väl förtrogen med IKT i skolan och självklart ska alla klassrum vara välutrustade. Skolledarna ska prioritera och driva utvecklingen av IKT lokalt på enheterna. Skolchefernas betydelse, för att driva utvecklingsprocessen och hålla kommunpolitikerna uppdaterade och informerade för att de i sin tur ska göra prioriteringar och satsningar i rätt riktning, kan inte nog understrykas.

För att denna kedja ska hålla och ge kraft åt en hållbar process behövs, som sagt – olika former av stöd. Det handlar styrdokumenten, om lärarutbildning, rektorsutbildning och kompetensutveckling för skolledare. Men det handlar också om en nationell vision och nationell uppföljning.

Jag har ingen övertro på styrdokumentens direkta påverkan i förändrings- och utvecklingsarbete, men det måste finnas en tydlig vision och en uttalad riktning. Men än så länge krävs det också mod.

Ge skolledarna förutsättningar
De kommuner med politiker och tjänstemän som tillsammans har vågat prioritera IKT både ekonomiskt och i sina lokala mål har givit sina skolledare goda förutsättningar att leda skolor ”i tiden”.

Det som krävs är
• utökad tillgång till väl fungerande teknik
• kompetensutveckling – digital kompetens
• organiserade erfarenhetsutbyten
• digitaliserad information – dialog – interaktion
• utvecklingsplan för IKT som är budgeterad – för ”IT är en ny kostnad”. Det var ett mantra för tio år sedan… och det tål att upprepas, eftersom det fortfarande finns tankar om att det ”inte behöver kosta mer”.

Jag och mina kollegor vill leda skolor som möter barn/elever/ungdomar med inspirerande förutsättningar. Jag tror inte på tanken att göra IT till ett ämne (som Camilla Lindberg, FP, föreslår i en debattartikel ”Gör IT till ett eget skolämner på Brännpunkt i SVD, 19 feb 2010) bidrar till det. Välutbildade pedagoger med moderna verktyg tror jag däremot på.

Vi behöver dela erfarenheter och framgångsfaktorer med varandra över skol- och kommungränser. Jag hoppas vi möts på ”Framtidens lärande”- konferensen i maj!

 

Lena Elfvingsson
Rektor på Vattmyraskolan i Järfälla och vice ordförande i Föreningen DiU.



Datorn i Utbildningen nr 2 2010. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill du ha hela numret på papper, sänd en beställning via detta system!
(Annons)



Nominera huvudman före 14 juni 2023




FL VÄST Karlstad 13-14 juni 2023









Artiklar ur Guldäpplets Jubileumsbok








[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 2 - 10]

Datorn i Utbildningen, Förridargränd 16, 165 52 Hässelby
Uppdaterad: 100420