En bekant tioåring bor i södra Sverige och är förtjust i utförsåkning. Han hade fått blodad tand efter några skidtillfällen under vintern. Sportlovet var över, men backen i Vallåsen lockade, dit kunde man väl åka? Sagt och gjort. På Internet kollar han backens öppettider, han söker rätt på kommunikationer dit, kör samtidigt en chat-dialog med kompisar om föräldralov och pratar med sin mamma, kommer överens om tider och bokar in allas lämpliga avresor från olika stationer på minuten. Allt via Internet, näst intill som en professionell researrangör, tio år gammal. En nutidsbild.
Vi är många vuxna som med viss häpnad och kanske lätt avund sett detta fenomen hos ungdomar i vår omgivning. Andra informationskanaler och andra samarbetsformer än vi är vana vid växer fram. Det som i Vem vill bli miljonär kallas för ’livlinan’, att fråga publiken, det använder ungdomarna hela tiden med MSN. Är det fusk eller är det en effektiv (sam)arbetsform? Ja, klart är att det ofta skiljer sig från våra traditionella arbetsformer och ibland blir vi provocerade och säger, ’det är fusk!’. Men i de flesta sammanhang i arbetslivet är det samarbete som är det rätta.
Så kommer dessa ungdomar till skolan, inte alls som oskrivna vaxtavlor utan med sina privata erfarenheter av nya medievärldar, nya arbetsformer och nya informationsoch
uttryckskanaler. Det kan bli krockar. Fotomobbning, kopior av andras arbeten,
oklarheter om källbedömning av nätmaterial. Surfa lugnt-projektet ger här stöd. På andra håll startar ett skolarbete med film kring sex, godis och fusk, arbeten där skrivande av manus, planering av sekvenser, samarbete i team, filmkritik och diskussion
utvecklas. Eller arbete i (fram)tidens klassrum där projektor och interaktiv skrivtavla
lyfter in omvärlden och källorna, och ger möjlighet till samtal i klassen, liksom att
spara lektioner, sända dem hem till sjuka elever eller ge underlag för repetition.
Det pågår ett nödvändigt utvecklingsarbete kring förverkligandet av mål för kunskaper
och färdigheter i det framtida yrkeslivet och samhället. Det behövs välorienterade,
självständiga och kritiska elever med ett entreprenörstänkande i en värld med globalt
samspel. Utvecklingsarbetet pågår på massor av skolor runt om i landet. Detta speglas
när den kommunala skolriksdagen samlar många av landets förtroendevalda inom skola,
liksom skolchefer och andra till ett möte kring dagens och morgondagens skola. De
får bland annat ta del av ett nytt verktyg för skolutveckling Skolkompassen, som på ett nytt sätt visar på utvecklingsmöjligheter och förbättringsområden av kommunens styrning och ledning av skolan.
Skolans utveckling och måluppfyllelse i kommunen kan bara lösas inom rimliga kostnadsramar om man tar hjälp av informationsteknik. Arbetet behöver former och forum i kommunen. Där behövs utvecklingsstöd kring lärmiljöer, plattformar för material och delande av information mellan lärare, elever, föräldrar och för portfolios och individuella utvecklingsplaner. Där behövs befattningar med ansvariga som kan it-frågorna och samspelar med skolorna. PIM-utbildningen från Myndigheten för skolutveckling kan bli ett bra verktyg att döma av positiva erfarenheter från pilotkommunerna. Kommunala
it/medie- och utbildningsresurser som CMIT i Piteå, kan vara en nyckel. Ta ut kompassriktningen
mot framtiden tillsammans med Datorn i utbildningen, den nationella
tidskriften för erfarenhetsutbyte och debatt kring it, medier och lärande.
Glöm inte att nominera kommunens främsta it-mediepedagoger till Guldäpplet 2007, senast den 21 maj. Mer information på www.diu.se/guldapple
Detta nummer av Datorn i Utbildningen har ett speciellt fokus på frågor som tas upp på Kommunal Skolriksdag 2007. Tidningen är producerad i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting. För det redaktionella innehållet, liksom ledaren
svarar Datorn i Utbildningens redaktion. För framförda åsikter svarar respektive skribent.