TEMA: KOMMUNAL SKOLRIKSDAG 2007 På väg i rätt riktning?
Kommunkompassen har under de senaste åren använts för att mäta kommuners kvalitet på en övergripande nivå. Nu lanseras Skolkompassen, ett redskap för bedömning av kvaliteten i styrning och ledning av skolan.
Syftet är att ge kommunerna bättre underlag för att utveckla verksamheten.
Skolans verksamhet utvärderas i många olika sammanhang och på många olika nivåer. Men det har saknats ett utvärderingsverktyg
som stöder utvärdering och utveckling av skolans verksamhet på
ledningsnivå, det vill säga den politiska nämnden och förvaltningsledningen.
Det tomrummet hoppas Sveriges Kommuner och Landsting att Skolkompassen kan fylla.
Fokus ligger på att analysera verksamheten
utifrån samspelet mellan det politiska systemet och förvaltningen och
ge en bild av hur verksamheten lever upp till de grundläggande värderingarna att
fungera som en demokratisk och offentlig arena, en lärande organisation med
god förmåga att anpassa sig till skiftande förutsättningar samt förmågan att skapa goda arbetsplatser och delaktig personal.
– Det är ett positivt och konkret
verktyg. Vår verksamhet blev tydligt belyst och vi fick svart på vitt inom vilka
områden vi är starka och vilka områden vi behöver förbättra, säger Christina Granberg, utvecklingsledare i Kalmarsunds gymnasieförbund, en av de sex kommuner
som hittills har utvärderats med stöd av Skolkompassen.
Skolkompassen innebär att oberoende
utvärderare gör en bedömning av verksamheten utifrån officiella dokument,
kommunens webbplats och ett tre dagars intensivt kommunbesök med intervjuer
med politiker, förvaltningsledning och fackliga representanter. De tre dagarna
avslutas med en direkt muntlig återföring från utvärderarna kring vad de har sett.
– Att få en så snabb återkoppling betydde mycket.
satte igång direkt
I den skriftliga rapport som kommunen får sammanfattas utvärderingens resultat i
en kompass (se bild ovan) som ger en snabb bild av de åtta områden som utvärderats
och poängsatts. I rapporten utvecklas sedan kommunens styrkor och möjliga
utvecklingsområden i förhållande till Skolkompassens åtta områden.
– Vi satte igång direkt. Gick igenom de områden vi borde utveckla och gjorde prioriteringar. Mycket var enkelt åtgärdat, exempelvis går vi nu ut till elevorganisationerna och tar in synpunkter innan beslut i frågor som direkt berör ungdomarna, annat tar längre tid. Om några år kan vi göra en ny Skolkompass och se hur vi ligger till då, säger Christina Granberg.
lära av varandra – Det är kommunen som äger kunskapen. Det är deras ansvar att ta vara på resultaten från Skolkompassen, påpekar Kjell-Åke Eriksson, projektledare för Skolkompassen.
Men vi vill bidra till att skapa nätverk mellan kommuner så att man kan lära av
varandra.
Ett sätt att göra det är att Sveriges Kommuner och Landsting skapar en webbplats där resultaten från de kommuner som genomför skolkompassen samlas. Ett annat att de experter som jobbar med Skolkompassen rekryteras från kommunerna.
– Samtidigt som man kommer som utvärderare lär man sig mycket genom
att möta en annan kommun, säger KjellÅke Eriksson.
Christina Granberg som själv medverkat som utvärderare i två av försökskommunerna instämmer.
– Det var lärorikt och jag fick många nya idéer, bland annat kring hur vi skulle kunna utforma vår nya skolplan.
