Alla lärare, på samtliga stadier och i samtliga ämnen måste ha ett gemensamt ansvar för att eleverna kan hitta, söka och kritiskt granska information på Internet.

Det menar AnnBritt Enochsson, som i sin forskning särskilt studerat barn och ungdomars informationssökning och liv på nätet.

– När jag var barn fanns det en tv-kanal. Man kunde titta på alla tv-program som visades. I dag är det inte så. Dagens barn måste lära sig att hantera enorma informationsmängder. Lära sig hitta, sortera, granska. Det är en fjärde basfärdighet, och då måste vi behandla den som en sådan, säger AnnBritt Enochsson.

När de gäller de andra basfärdigheterna, skriva, läsa, räkna, har de flesta vuxna en bild av vad det innebär att behärska dem. Och en önskan att hjälpa barnen att erövra dem.

Inom lärarkåren finns en gedigen kunskap om vilken nivå på skrivande och läsande som Kalle 6 år behöver ha tillägnat sig när han går ut gymnasiet för att kunna hantera vidare studier och vardagssituationer. Och Kalle får träna på sina färdigheter under hela skoltiden, i alla ämnen, med stöd från både lärare och föräldrar.

börja tidigt
På ungefär samma sätt borde det finnas ett gemensamt förhållningssätt och ett gemensamt ansvar när det gäller den fjärde basfärdigheten, menar AnnBritt Enochsson.

I sitt forskningsarbete kring barn och informationssökning har AnnBritt Enochsson sökt upp den fjärdeklass som hon följde i sitt avhandlingsarbete och som då under ett år hade fått en konsekvent träning i informationssökningskompetens av sin lärare. När hon senast träffade dem gick de i nionde klass.

– En del av dem sa att de inte alls kunde längre. De hade inte fått någon strukturerad undervisning i informationssökningskompetens sedan de gick i fyran. De kände att de hade varit helt utlämnade åt sig själva.

– Om informationssökning ses som en central kompetens, en basfärdighet, måste det finnas en plan för hur det ska gå till.

När 60 av AnnBritt Enochssons studenter på lärarutbildningen i Karlstad för två år sedan gjorde en undersökning på sina praktikplatser om skolan hade en plan över vad eleverna skulle tillägna sig för kunskaper i informationsökningskompetens var det få av skolorna som hade sådana planer.

När Louise Limberg, professor på Bibliotekshögskolan i Borås, i en undersökning har frågat lärare vid vilken ålder de anser att det är lämpligt att börja träna informationssökning varierar svaren kraftigt.

– Jag tycker egentligen att man kan börja hur tidigt som helst, säger Ann- Britt Enochsson.

I en nyligen avslutad studie har Ann- Britt följt en F-3:a där också förskolebarnen var med och sökte på nätet. Kanske inte mer än en halvtimme på en hel termin, men de såg och lärde av vad de större barnen gjorde, och fick mersmak.

– Från trean, fyran tycker jag absolut att man ska börja mer systematiskt. De barn jag har mött i mina studier och som kommit upp i sjuan tycker att det är pinsamt att de inte kan och då döljer de sin okunskap.

Bland de nior som AnnBritt Enochsson intervjuat har hon mött alla steg på skalan, från dem som är informationskompetenta, gör bedömningar av de sidor de hittar, till dem som inte är så duktiga. Spännvidden är stor.

alla lärares ansvar
Att elevernas informationssökningskompetens är alla lärares ansvar behöver inte innebära att alla ska ta upp hur söktjänsterna fungerar hela tiden.

– Men det gäller att ta in att det är en basfärdighet och att det ska genomsyra undervisningen. Det är ingenting man kan överlåta åt några sidor i läroboken som går igenom hur informationssökning går till.

– Varje lärare måste ha en bild av vad målet är. På samma sätt som alla lärare sägs vara språklärare, måste alla vara lärare i informationssökningskompetens, menar AnnBritt Enochsson.

– Alla lärare kan till exempel hjälpa eleverna att problematisera frågeställningarna.

Ett exempel är från en av AnnBritts studier där eleverna skulle söka göra ett projekt kring energi och uppgiften leta fram exempel på ett antal goda energikällor. Tills lärarlaget kom på att även om det finns många goda energikällor var uppgiften en typisk ”ta reda på rätt svar”- uppgift. I stället formulerade de om uppgiften och eleverna fick frågan: Om vår skola ska byta energiform vad skulle vi byta till då och varför? Och omedelbart blev det en uppgift som uppmanade till diskussion och värderingar.

– Jag menar inte att man ska inte ska söka efter faktauppgifter, men läraren kan ge uppgifter som gör att även mindre barn måste tänka efter, värdera och ta ställning.

en kompetens – många delkompetenser
Efter att i flera forskningsprojekt intervjuat barn och tonåringar om deras synpunkter, åsikter och kunskaper kring informationssökning och träffat och forskat tillsammans med lärare kring informationssökningsprojekt i klassrummet började AnnBritt Enochsson att bena upp informationssökningskompetensen i dess olika beståndsdelar (se illustration ovan).

– En struktur som kan bidra till att få det hanterbart i praktiken.

Att söka, hitta och kritiskt granska information är en komplex kompetens och den kräver kunskaper och färdigheter inom flera olika områden som bildar en helhet, menar AnnBritt Enochsson. I modellen av informationskompetensen finns alla delar med från den innersta cirkeln som representerar förskolan till gymnasieskolan längst ut i den yttersta cirkeln. Men alla delkompetenser finns med hela vägen.

– Språket är en viktig delkompetens i informationssökningen, utan språket går det inte, och det har också blivit viktigt att kunna stava rätt.

En annan delkompetens är tekniken och det handlar, kanske mest för de minsta, om att bli datorvana. Men också att förstå något om hur Internet är uppbyggt.

Söksätt ska inte sammanblandas med söktjänster. Kunskapen om hur olika söktjänster fungerar handlar om kunskap om de olika sökmotorerna och grundläggande kompetens i söktjänst-matematik, eller Boolesk logik. Söksätt handlar om att det finns olika vägar att nå informationen på Internet, där sökmotorer är en väg, länklistor en annan och att söka direkt på olika adresser i adressfönstret en tredje.

Ställa upp mål är en annan delkompetens.

– Det kan handla om faktauppgifter, men också när lärarna hjälper barnen att formulera ett problem.

Delkompetens kritiskt förhållningssätt handlar både om konkret källkritik, men också om att ha förståelse för att det finns olika perspektiv, där till exempel värderingsövningar kan komma in.

– I mina studier har det också visat sig att ett kritiskt förhållningssätt har samband med om barnen och ungdomarna har kunskap om hur Internet fungerar. De som använder till exempel Lunarstorm och MSN har ofta en större teknisk förståelse för Internets uppbyggnad som de har nytta av även i andra sammanhang. Inte minst när det gäller ett kritiskt förhållningssätt.

Carina Näslundh,
frilansjournalist
E-Post: carina.naslundh@canit.se