Untitled Document

Av: Eva-Lotta Eriksson, Christina Szekely och Göran Isberg

Att fånga det icke mätbara

Kan det vara så att IT i sig inte är det primära? Att det istället är lärandet och andra processer vi bör titta närmare på?

 

Under samma tidsperiod som KK-stiftelsens projekt pågick, drev Skolverket parallellt ett annat stort skolutvecklingsprojekt vid namn Skola i Utveckling (SiU). Det involverade nästan 300 skolor. Under åren 1996-98 följde vi skolornas arbete dels via verkets egen personal och dels via ett trettiotal rapportörer som utförde cirka 2 500 skolbesök. Projektet fick inte alls samma massmediala uppmärksamhet som KK-projekten. Det berodde bland annat på en vald strategi att skolorna skulle få jobba i lugn och ro utan onödiga störningar.

utgångspunkten
Utgångspunkten för projektet var att förutsättningslöst ta reda på läget ute i de svenska skolorna. Vad händer när en skola bestämmer sig för att utveckla sin verksamhet? Finns det särskilda betingelser för arbetet? Sju sakområden valdes ut, däribland IT i undervisningen (50 skolor). Forskningsansatsen var kvalitativ och metoderna varierade. Från djupintervjuer och observationer till bearbetning av lokala arbetsplaner och andra skoldokument.

Dokumentationen från projektet är omfattande (se faktarutan) i form av rapporter och skolbeskrivningar. Man kan likna skolbeskrivningarna vid små titthål, genom vilka man kan kika in till respektive skola och se vad som hände just där.

resultaten
Vad kom man fram till? De mest intressanta iakttagelserna som gjordes är att det pågår stora förändringsprocesser ute i skolorna idag. Alltså en motbild till den gängse massmediala. Oberoende av sakområde fanns det generella företeelser som handlade om modernisering av organisation, arbetssätt och relationer.

Konkret rör det sig om att organisera arbetet på nya sätt, att arbeta i arbetslag, åldersblandade grupper och så vidare. Arbetsformerna blir mer uppgiftsstyrda än schemastyrda. Tids- och rumsstrukturer håller på att lösas upp. Olika former av samtal blir allt vanligare inslag i arbetet: gruppsamtal, etiksamtal, värderingsövningar. Det sker på alla nivåer, mellan lärare, mellan elever och mellan lärare-elever, vilket i sin tur innebär att nya roller och relationer utvecklas och växer fram emellan lärare och elever.

Den bild av svensk skola som vi skaffade oss då stämmer väl överens med andra studier, däribland ELOÏS-gruppens. Ett exempel är rapporten ”utvecklingen beror då inte på användningen av datorer…..” (1998) där de beskriver samma skeenden men utifrån andra aspekter. När olika undersökningar oberoende av varandra kommer fram till likartade slutsatser borde det betyda att resultatbilden förstärks.

Den här sammanlagda dokumentationen av svensk skola vid 1900-talets slut utgör tidsdokument vars värde troligtvis inte kommer att uppskattas fullt ut förrän om några år.

IT och lärande
Även om det alltså till viss del bedrivits klassrumsnära observationer så saknas den typ av etnografiska närstudier som krävs för att studera lärandet, processerna. Vilka forskningsbehov som behöver ringas in vore intressant att fördjupa diskussionen om. Peter Becker har satt fingret på ett antal kärnfrågor. En annan väg att komma till forskningsfrågorna skulle kunna vara att börja i didaktiska ämnesdiskussioner där man inte ser IT som en egen sakfråga utan ett verktyg med andra sakinnehåll. Där skulle IT:s kommunikativa aspekter vävas in såväl som multimedia och simuleringsmöjligheter.

Roger Säljö tog också upp spännande tanketrådar i förra DiU. Han menade att informationstekniken främst förändrar lärandets karaktär: ”Det blir inte mer av samma sak och högre effektivitet, utan något delvis nytt som kommer in på arenan.” Detta vore värt att vrida och vända på lite grann.

två uppdrag
Skolan har två tydliga uppdrag, ett kunskapsuppdrag och ett demokratiskt. Det senare formulerat som läroplansövergripande frågor i skolans värdegrund. En svårighet för skolor som jobbar med de här frågorna är att kunna hävda det tidsmässiga utrymme de behöver, visade SiU-projektet. Många gånger sätts den tiden i motsättning till annat. Är den försvarbar på bekostnad av ämneslärande? Att kräva detta kan vara tufft med dagens fokusering på resultat och antalet godkända elever. Hur ser man om eleven utvecklat solidaritet? Eller lärt sig respektera människans okränkbarhet, frihet och integritet? Eller i högre grad behandlar alla med lika värde och jämställt? Med hjälp av IT kan processer synliggöras, sådana som inte låter sig uttryckas i mätbara termer.

tre exempel
En skola jobbar i flera veckor med tema rasism. Efter att ha sett på teater, läst böcker och samtalat kommer de fram till att relationsproblematiken blir bäst att åskådliggöra i ett drama. Det videofilmas och läggs ut på skolans hemsida som bevis på att tiden använts till något produktivt. Elevernas funderingar, känslor och överväganden lever kvar hos var och en och aktualiseras varje gång de ser videon på nytt. Processen, tankarna och resultatet har dokumenterats på ett sätt som inte varit möjligt med papper och penna.

I den nya kursplanen för musik lyfts musikens personlighetsutvecklande kraft fram. Många lärare låter elever komponera musik till en dikt eller målning. Omvänt kan elever få dikta eller måla till musik. Temat för arbetet kan kanske vara ensamhet. Detta är inget nytt. Men med digital teknik kan de samla klassens alster i en gemensam mapp och låta dessa bilda utgångspunkt för ökad förståelse av sig själva och varandra som individer. I ett utbyte om musikens kraft som uttrycksmedel för känslor och tankar. Då har man fångat det som inte var möjligt med papper och penna.

Genom att sammanställa sådana här arbeten och ”vanliga skolämnen” i en digital portfolio, kan man ta ytterligare steg i att fånga processer. Tänk att som elev få ta med en cd hem där ens lärande och utveckling från alla skolår är samlade. Och att återkommande under årens lopp kunna följa sina framsteg, så att man därigenom involveras i sin egen kunskaps-och personlighetsutveckling. Att göra resultaten av skolarbetet mer överskådliga och att låta alla få uppleva känslan av framgång, har inte varit möjligt med papper och penna.

forskning och praktik
Samhällsnyttig forskning bygger på samspel mellan teori och praktik. En betydelsefull debatt har påbörjats. Symtomatiskt är att de som hittills debatterat är vi som kan skriva på arbetstid. Verksamma lärare upplever ofta att de drunknar i sin vardag och därför måste prioritera annat. Hur skapa den tid som alla är eniga om behövs för att inbegripa reflekterande praktiker i sådana här diskussioner? Alla har ett ansvar på olika nivåer inom skolväsendet, forskningen och fackföreningarna. Utan arenor för de här samtalen (muntliga, skriftliga, elektroniska) blir det svårt att få till stånd en fruktbar diskussion.

Vi är eniga med Peter Becker om att pedagoger samlat en imponerande mångfald erfarenheter av IT i undervisningen. Betydelsen av möten och erfarenhetsdelning där lärare får byta tankar med andra som ”förstår” och delar de villkor man lever under, kan inte nog understrykas. Praktiken har ett egenvärde, det horisontella lärandet har betydelse för den egna utvecklingen och omprövningen av de egna vägvalen. Hur tar man vara på forskningsresultaten? Vad betyder de för den egna praktiken? Vilka tillämpningar medför de? I samma frågekomplex ingår kontakten tillbaka till forskningen, ett pågående flöde fram och tillbaka mellan forskning och praktik. Utan att hitta former att få med verksamma pedagoger i debatten så kommer den här diskussionen att halta.


 

Eva-Lotta Eriksson, Christina Szekely och Göran Isberg
Enheten för nationell skolutveckling och IT-frågor i skolan, Skolverket.


artikel.referenser
Dokumentation från projektet Skola i utveckling

  • Rapporter från sju utvecklingsområden: läs- och skrivutveckling, IT i under-visningen, elevinflytande, internationalisering, arbeta med mål och resultat, värdegrunden i praktisk tillämpning, bild och media.
  • Den sammanfattande rapporten ”När inget facit finns” där resultaten relateras till annan kunskap och erfarenhet om skolutveckling.
  • Skolbeskrivningar av varje skola.

Dokumenten finns samlade på webbadressen: www.skolverket.se/publicerat/publikationer/skolutv/
Skolbeskrivningarna med korta översikter finns hos Högskolan i Kristianstad: www.distans.hkr.se/kkmtrl


Datorn i Utbildningen nr 2 2001. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill du ha hela numret på papper, sänd en beställning via detta system!

[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 2 - 01]

Datorn i Utbildningen, Frejgatan 32, 113 26 Stockholm
Uppdaterad: 010328