Untitled Document
Av: Eva-Lotta Eriksson, Christina
Szekely och Göran Isberg
Att fånga det icke mätbara
Kan det vara så att
IT i sig inte är det primära? Att det istället
är lärandet och andra processer vi bör titta närmare
på?
Under samma tidsperiod som KK-stiftelsens
projekt pågick, drev Skolverket parallellt ett annat stort
skolutvecklingsprojekt vid namn Skola i Utveckling (SiU). Det
involverade nästan 300 skolor. Under åren 1996-98 följde
vi skolornas arbete dels via verkets egen personal och dels via
ett trettiotal rapportörer som utförde cirka 2 500 skolbesök.
Projektet fick inte alls samma massmediala uppmärksamhet
som KK-projekten. Det berodde bland annat på en vald strategi
att skolorna skulle få jobba i lugn och ro utan onödiga
störningar.
utgångspunkten
Utgångspunkten för projektet var att förutsättningslöst
ta reda på läget ute i de svenska skolorna. Vad händer
när en skola bestämmer sig för att utveckla sin
verksamhet? Finns det särskilda betingelser för arbetet?
Sju sakområden valdes ut, däribland IT i undervisningen
(50 skolor). Forskningsansatsen var kvalitativ och metoderna varierade.
Från djupintervjuer och observationer till bearbetning av
lokala arbetsplaner och andra skoldokument.
Dokumentationen från projektet
är omfattande (se faktarutan) i form av rapporter och skolbeskrivningar.
Man kan likna skolbeskrivningarna vid små titthål,
genom vilka man kan kika in till respektive skola och se vad som
hände just där.
resultaten
Vad kom man fram till? De mest intressanta iakttagelserna som
gjordes är att det pågår stora förändringsprocesser
ute i skolorna idag. Alltså en motbild till den gängse
massmediala. Oberoende av sakområde fanns det generella
företeelser som handlade om modernisering av organisation,
arbetssätt och relationer.
Konkret rör det sig om
att organisera arbetet på nya sätt, att arbeta i arbetslag,
åldersblandade grupper och så vidare. Arbetsformerna
blir mer uppgiftsstyrda än schemastyrda. Tids- och rumsstrukturer
håller på att lösas upp. Olika former av samtal
blir allt vanligare inslag i arbetet: gruppsamtal, etiksamtal,
värderingsövningar. Det sker på alla nivåer,
mellan lärare, mellan elever och mellan lärare-elever,
vilket i sin tur innebär att nya roller och relationer utvecklas
och växer fram emellan lärare och elever.
Den bild av svensk skola som
vi skaffade oss då stämmer väl överens med
andra studier, däribland ELOÏS-gruppens. Ett exempel
är rapporten utvecklingen beror då inte på
användningen av datorer
.. (1998) där de
beskriver samma skeenden men utifrån andra aspekter. När
olika undersökningar oberoende av varandra kommer fram till
likartade slutsatser borde det betyda att resultatbilden förstärks.
Den här sammanlagda dokumentationen
av svensk skola vid 1900-talets slut utgör tidsdokument vars
värde troligtvis inte kommer att uppskattas fullt ut förrän
om några år.
IT och lärande
Även om det alltså till viss del bedrivits klassrumsnära
observationer så saknas den typ av etnografiska närstudier
som krävs för att studera lärandet, processerna.
Vilka forskningsbehov som behöver ringas in vore intressant
att fördjupa diskussionen om. Peter Becker har satt fingret
på ett antal kärnfrågor. En annan väg att
komma till forskningsfrågorna skulle kunna vara att börja
i didaktiska ämnesdiskussioner där man inte ser IT som
en egen sakfråga utan ett verktyg med andra sakinnehåll.
Där skulle IT:s kommunikativa aspekter vävas in såväl
som multimedia och simuleringsmöjligheter.
Roger Säljö tog också
upp spännande tanketrådar i förra DiU. Han menade
att informationstekniken främst förändrar lärandets
karaktär: Det blir inte mer av samma sak och högre
effektivitet, utan något delvis nytt som kommer in på
arenan. Detta vore värt att vrida och vända på
lite grann.
två uppdrag
Skolan har två tydliga uppdrag, ett kunskapsuppdrag och
ett demokratiskt. Det senare formulerat som läroplansövergripande
frågor i skolans värdegrund. En svårighet för
skolor som jobbar med de här frågorna är att kunna
hävda det tidsmässiga utrymme de behöver, visade
SiU-projektet. Många gånger sätts den tiden i
motsättning till annat. Är den försvarbar på
bekostnad av ämneslärande? Att kräva detta kan
vara tufft med dagens fokusering på resultat och antalet
godkända elever. Hur ser man om eleven utvecklat solidaritet?
Eller lärt sig respektera människans okränkbarhet,
frihet och integritet? Eller i högre grad behandlar alla
med lika värde och jämställt? Med hjälp av
IT kan processer synliggöras, sådana som inte låter
sig uttryckas i mätbara termer.
tre exempel
En skola jobbar i flera veckor med tema rasism. Efter att ha sett
på teater, läst böcker och samtalat kommer de
fram till att relationsproblematiken blir bäst att åskådliggöra
i ett drama. Det videofilmas och läggs ut på skolans
hemsida som bevis på att tiden använts till något
produktivt. Elevernas funderingar, känslor och överväganden
lever kvar hos var och en och aktualiseras varje gång de
ser videon på nytt. Processen, tankarna och resultatet har
dokumenterats på ett sätt som inte varit möjligt
med papper och penna.
I den nya kursplanen för
musik lyfts musikens personlighetsutvecklande kraft fram. Många
lärare låter elever komponera musik till en dikt eller
målning. Omvänt kan elever få dikta eller måla
till musik. Temat för arbetet kan kanske vara ensamhet. Detta
är inget nytt. Men med digital teknik kan de samla klassens
alster i en gemensam mapp och låta dessa bilda utgångspunkt
för ökad förståelse av sig själva och
varandra som individer. I ett utbyte om musikens kraft som uttrycksmedel
för känslor och tankar. Då har man fångat
det som inte var möjligt med papper och penna.
Genom att sammanställa
sådana här arbeten och vanliga skolämnen
i en digital portfolio, kan man ta ytterligare steg i att fånga
processer. Tänk att som elev få ta med en cd hem där
ens lärande och utveckling från alla skolår är
samlade. Och att återkommande under årens lopp kunna
följa sina framsteg, så att man därigenom involveras
i sin egen kunskaps-och personlighetsutveckling. Att göra
resultaten av skolarbetet mer överskådliga och att
låta alla få uppleva känslan av framgång,
har inte varit möjligt med papper och penna.
forskning och praktik
Samhällsnyttig forskning bygger på samspel mellan teori
och praktik. En betydelsefull debatt har påbörjats.
Symtomatiskt är att de som hittills debatterat är vi
som kan skriva på arbetstid. Verksamma lärare upplever
ofta att de drunknar i sin vardag och därför måste
prioritera annat. Hur skapa den tid som alla är eniga om
behövs för att inbegripa reflekterande praktiker i sådana
här diskussioner? Alla har ett ansvar på olika nivåer
inom skolväsendet, forskningen och fackföreningarna.
Utan arenor för de här samtalen (muntliga, skriftliga,
elektroniska) blir det svårt att få till stånd
en fruktbar diskussion.
Vi är eniga med Peter Becker
om att pedagoger samlat en imponerande mångfald erfarenheter
av IT i undervisningen. Betydelsen av möten och erfarenhetsdelning
där lärare får byta tankar med andra som förstår
och delar de villkor man lever under, kan inte nog understrykas.
Praktiken har ett egenvärde, det horisontella lärandet
har betydelse för den egna utvecklingen och omprövningen
av de egna vägvalen. Hur tar man vara på forskningsresultaten?
Vad betyder de för den egna praktiken? Vilka tillämpningar
medför de? I samma frågekomplex ingår kontakten
tillbaka till forskningen, ett pågående flöde
fram och tillbaka mellan forskning och praktik. Utan att hitta
former att få med verksamma pedagoger i debatten så
kommer den här diskussionen att halta.
Eva-Lotta Eriksson, Christina
Szekely och Göran Isberg
Enheten för nationell skolutveckling och IT-frågor
i skolan, Skolverket.
artikel.referenser
Dokumentation från projektet Skola i utveckling
- Rapporter från sju utvecklingsområden:
läs- och skrivutveckling, IT i under-visningen, elevinflytande,
internationalisering, arbeta med mål och resultat, värdegrunden
i praktisk tillämpning, bild och media.
- Den sammanfattande rapporten
När inget facit finns där resultaten relateras
till annan kunskap och erfarenhet om skolutveckling.
- Skolbeskrivningar av varje
skola.
Dokumenten finns samlade på
webbadressen: www.skolverket.se/publicerat/publikationer/skolutv/
Skolbeskrivningarna med korta översikter finns hos Högskolan
i Kristianstad: www.distans.hkr.se/kkmtrl
Datorn i Utbildningen nr 2 2001. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får
användas för enskilt bruk. I övrigt får de
enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill
du ha hela numret på papper, sänd en
beställning via detta system!