Untitled Document

Carina Näslundh,carina.naslundh@canit.se


Skolans IT-strategi:
Inte bara teknik

- En skolas IT-strategi är inte samma sak som en plan för teknisk utveckling. Den är en del i skolutvecklingen, framhåller Jan-Anders Andersson, rektor, Kållekärrs skola på Tjörn.


När tekniken hela tiden utvecklas och bjuder på nya möjligheter gäller det också att kunna bromsa och fundera över användning och behov. Jan-Anders Andersson arbetade tidigare på Beringskolan i Örkelljunga, känd för sin webbtjänst för lärare - Näthinnan. Där avstod man en period från att köpa nya datorer och levde med sina gamla 486:or med Windows 3.11. De uppfyllde de behov man hade just då.

beställning
En IT-strategi har alltid en beställare.

- Fokus måste vara på vad som är beställt, i läroplanen och i kommunens utbildningsplan, säger Jan-Anders Andersson.

- Ibland verkar det som om man lämnar den kommunala utbildningsplanen därhän, den står inte i fokus.

Att sätta fokus på vad beställningen egentligen handlar om ger också utrymme för arbetsro och framtidsplanering och gör att man undviker att hamna i händerna på stressade trender.

- Läroplaner ändras inte så ofta, och det gör inte heller kommunens planer.

Däremot kan man kräva att kommunen ska vara tydlig i sin beställning och bryta ner målen så långt som möjligt.

- I Örkelljunga hade till exempel politikerna beslutat att skolbiblioteket skulle vara ett centrum för undersökande arbetssätt. När vi diskuterade vad som krävdes för att uppfylla beställningen visade det sig att det var inte i första hand datorer utan en bibliotekarie som behövdes.

I dag står många skolor som var tidigt ute med en IT-satsning med föråldrad maskinpark och inga pengar att köpa nytt för, samtidigt som skolor som inte satsade nu får medel och kan köpa nya kraftfulla datorer.

- Det kan upplevas som orättvist, "vi som har satsat så mycket själva och nu får de andra som inte gjorde någonting pengar". Men då gäller det att se kommunens utveckling som en helhet.

En IT-strategi som är hållbar kan inte bara vara en enskild skolas angelägenhet.

dialog
Det satsas mycket pengar på IT. Pengar som man måste vara säker på blir till nytta för skolan och skolans utveckling. Att IT handlar om mer än datorer framgår också tydligt i till exempel läroplanen, värdegrunden och frågan om etik och moral hänger till exempel ihop med utvecklingen av IT i undervisningen.

- Jag är själv intresserad av IT och allt eftersom jag har fått mer erfarenhet har jag också blivit mer frimodig vad gäller att bromsa och inte falla för vad som för stunden är inne. Risken är att vi överskattar den allra senaste teknikens möjligheter, och därmed inte ser större och viktigare förändringar som är på gång.

Dialogen inom skolan är också av stor betydelse för om planen ska bli ett verktyg att arbeta efter. Det kan vara lätt att fördela uppgifterna och till exempel låta IT-ansvarige göra IT-planen, matematikansvarige plan för matematiken, etcetera.

- Planen måste göras i dialog mellan skolledare och pedagoger och hela tiden med styrdokument och beställningen som grund. Tillsammans kan vi ringa in frågorna och vad vi ska uppnå och vilken roll IT-strategin har i helheten.

Först därefter kommer själva datorerna och kompetensutvecklingen in i bilden.

- Vad behöver vi för att nå dit vi vill? När det gäller datorutrustning kan det då mycket väl visa sig att de som behöver de bästa och kraftfullaste datorerna är förskoleklassen.

lära av varandra
Att ta tillvara kompetensen på den egna skolan kan vara ett problem. Lärare som är engagerade i sitt ämne vill gärna lära mer och det som står närmast till hands är de inbjudningar till kurser och konferenser som dimper ner i postfacket. Och det kan vara lätt att förbise att den bästa vägen till kompetensutveckling ofta finns inom skolans väggar.

- Den som kan mycket vill ofta ha mer, men även här gäller det att se helheten vad behövs för att vi ska uppnå våra mål, uppfylla beställningen.

För att inventera kompetensen på IT-området krävs att man går ner på detaljnivå.

- Det är inte säkert att den enskilde pedagogen kan uttrycka vad han eller hon kan, utan man måste ner på nivån, vad i ordbehandling kan du? Kan du till exempel infoga bilder, eller det här med spalter.

Jan-Anders Andersson har bland annat använt sig av de blanketter som ingår i Ledstången från Kunskapsmedia för att ringa in medarbetarnas kunskaper på detaljnivå. Och för att kunna se vad man kan lära av varandra. Förutom att det blir billigare än kurser utanför skolans väggar kan det också bli effektivare.

- Man kan ta lite tid åt gången och mötas precis där man är. Och när en person kan en sak kan den personen lära upp nästa.

Eldsjälarna talas det ofta om som den grupp som driver IT-utvecklingen framåt.

- Ibland kan det vara viktigt att bromsa eldsjälarna, skydda dem från att "brinna upp", och få dem att se helheten, men också få deras glöd att bli till ett stöd för andra på skolan att utvecklas.

- Det innebär jag som skolledare måste ha tid att föra en dialog med pedagogerna. Tid att vara närvarande i elevernas och pedagogernas verklighet.

 

Carina Näslundh,carina.naslundh@canit.se


Datorn i Utbildningen nr 2 2000. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill du ha hela numret på papper, sänd en beställning via detta system!

[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 2 - 00]

Datorn i Utbildningen, Frejgatan 32, 113 26 Stockholm
Uppdaterad: 000404