Untitled Document
Carina Näslundh,carina.naslundh@canit.se
Skolans IT-strategi:
Inte bara teknik
- En skolas IT-strategi är
inte samma sak som en plan för teknisk utveckling. Den är
en del i skolutvecklingen, framhåller Jan-Anders Andersson,
rektor, Kållekärrs skola på Tjörn.
När tekniken hela tiden utvecklas
och bjuder på nya möjligheter gäller det också
att kunna bromsa och fundera över användning och behov.
Jan-Anders Andersson arbetade tidigare på Beringskolan i
Örkelljunga, känd för sin webbtjänst för
lärare - Näthinnan. Där avstod man en period från
att köpa nya datorer och levde med sina gamla 486:or med
Windows 3.11. De uppfyllde de behov man hade just då.
beställning
En IT-strategi har alltid en beställare.
- Fokus måste vara på vad som är beställt,
i läroplanen och i kommunens utbildningsplan, säger
Jan-Anders Andersson.
- Ibland verkar det som om man lämnar den kommunala utbildningsplanen
därhän, den står inte i fokus.
Att sätta fokus på vad beställningen egentligen
handlar om ger också utrymme för arbetsro och framtidsplanering
och gör att man undviker att hamna i händerna på
stressade trender.
- Läroplaner ändras inte så ofta, och det gör
inte heller kommunens planer.
Däremot kan man kräva att kommunen ska vara tydlig i
sin beställning och bryta ner målen så långt
som möjligt.
- I Örkelljunga hade till exempel politikerna beslutat att
skolbiblioteket skulle vara ett centrum för undersökande
arbetssätt. När vi diskuterade vad som krävdes
för att uppfylla beställningen visade det sig att det
var inte i första hand datorer utan en bibliotekarie som
behövdes.
I dag står många skolor som var tidigt ute med en
IT-satsning med föråldrad maskinpark och inga pengar
att köpa nytt för, samtidigt som skolor som inte satsade
nu får medel och kan köpa nya kraftfulla datorer.
- Det kan upplevas som orättvist, "vi som har satsat
så mycket själva och nu får de andra som inte
gjorde någonting pengar". Men då gäller
det att se kommunens utveckling som en helhet.
En IT-strategi som är hållbar kan inte bara vara en
enskild skolas angelägenhet.
dialog
Det satsas mycket pengar på IT. Pengar som man måste
vara säker på blir till nytta för skolan och skolans
utveckling. Att IT handlar om mer än datorer framgår
också tydligt i till exempel läroplanen, värdegrunden
och frågan om etik och moral hänger till exempel ihop
med utvecklingen av IT i undervisningen.
- Jag är själv intresserad av IT och allt eftersom jag
har fått mer erfarenhet har jag också blivit mer frimodig
vad gäller att bromsa och inte falla för vad som för
stunden är inne. Risken är att vi överskattar den
allra senaste teknikens möjligheter, och därmed inte
ser större och viktigare förändringar som är
på gång.
Dialogen inom skolan är också av stor betydelse för
om planen ska bli ett verktyg att arbeta efter. Det kan vara lätt
att fördela uppgifterna och till exempel låta IT-ansvarige
göra IT-planen, matematikansvarige plan för matematiken,
etcetera.
- Planen måste göras i dialog mellan skolledare och
pedagoger och hela tiden med styrdokument och beställningen
som grund. Tillsammans kan vi ringa in frågorna och vad
vi ska uppnå och vilken roll IT-strategin har i helheten.
Först därefter kommer själva datorerna och kompetensutvecklingen
in i bilden.
- Vad behöver vi för att nå dit vi vill? När
det gäller datorutrustning kan det då mycket väl
visa sig att de som behöver de bästa och kraftfullaste
datorerna är förskoleklassen.
lära av varandra
Att ta tillvara kompetensen på den egna skolan kan vara
ett problem. Lärare som är engagerade i sitt ämne
vill gärna lära mer och det som står närmast
till hands är de inbjudningar till kurser och konferenser
som dimper ner i postfacket. Och det kan vara lätt att förbise
att den bästa vägen till kompetensutveckling ofta finns
inom skolans väggar.
- Den som kan mycket vill ofta ha mer, men även här
gäller det att se helheten vad behövs för att vi
ska uppnå våra mål, uppfylla beställningen.
För att inventera kompetensen på IT-området krävs
att man går ner på detaljnivå.
- Det är inte säkert att den enskilde pedagogen kan
uttrycka vad han eller hon kan, utan man måste ner på
nivån, vad i ordbehandling kan du? Kan du till exempel infoga
bilder, eller det här med spalter.
Jan-Anders Andersson har bland annat använt sig av de blanketter
som ingår i Ledstången från Kunskapsmedia för
att ringa in medarbetarnas kunskaper på detaljnivå.
Och för att kunna se vad man kan lära av varandra. Förutom
att det blir billigare än kurser utanför skolans väggar
kan det också bli effektivare.
- Man kan ta lite tid åt gången och mötas precis
där man är. Och när en person kan en sak kan den
personen lära upp nästa.
Eldsjälarna talas det ofta om som den grupp som driver IT-utvecklingen
framåt.
- Ibland kan det vara viktigt att bromsa eldsjälarna, skydda
dem från att "brinna upp", och få dem att
se helheten, men också få deras glöd att bli
till ett stöd för andra på skolan att utvecklas.
- Det innebär jag som skolledare måste ha tid att föra
en dialog med pedagogerna. Tid att vara närvarande i elevernas
och pedagogernas verklighet.
Carina Näslundh,carina.naslundh@canit.se
Datorn i Utbildningen nr 2 2000. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får
användas för enskilt bruk. I övrigt får de
enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill
du ha hela numret på papper, sänd en
beställning via detta system!