Untitled Document
Av:Peter Becker
E-post: peter.becker@diu.se
Flitiga lärare behöver
vassare verktyg
Fråga
en bilist om hon kan tillräckligt om vägmärkena.
Fråga en lärare om hon kan tillräckligt om sitt
ämne. Du får garanterat ofta ett ja i första fallet
och nej i andra
Det egna ämnet växer ständigt,
det finns alltid nya vinklar och aktuella anknytningar. Redan
Sokrates påpekade att den vise bäst inser sina brister
i kunskap.
Ungefär tre av fyra lärare
anser att de inte har tillräckliga kunskaper om IT, visar
en i dagarna redovisad undersökning från Gallup, gjord
för KK-stiftelsen. Det är svårt att tolka. Vill
man spetsa till det, kan man säga att det inger hopp att
så många lärare inte är nöjda med sina
kunskaper.
I november publicerade Skolverket
sin bild av svenska skolors tillgång till datorer (rapport
176, best nr 99:492), den undersökning som upprepats vartannat
år sedan 1993. Statistiken var entydig: fortsatt stark ökning
av tillgång på datorer, speciellt för elever.
Idag har vi tio elever per dator i grundskolan, fem per dator
i gymnasieskolan. Nio av tio skolor har Internet. Särskilt
fastställda IT-planer har drygt hälften. Sex lärare
delar på en lärardator i grundskolan, två på
en dator i gymnasieskolan. Datainsamlingen, som omfattar alla
Sveriges skolor, ställer tyvärr inte mjukare frågor
om service och underhåll, åtkomst och användning
- här hävdar jag att brännande frågor döljer
sig. Men mer om det en annan gång.
Nu återkommer KK-stiftelsen
med sin sedan 1997 årligen upprepade undersökning kring
lärares och elevers användning och attityder till IT.
Det smått sensationella resultatet från 1998-års
undersökning var att lärare i gemen i stor utsträckning
äger dator privat och har en hög uppskattning av dess
möjligheter - tvärt emot den gängse mediala
bilden att lärare är tveksamma till datorer. Efter 6
653 telefonintervjuer bekräftas och förstärks nu
bilden: nio av tio lärare, ännu något fler elever,
har tillgång till dator hemma, varav drygt hälften,
något fler elever, använder denna minst tre timmar
i veckan. I skolan har alla, både lärare och elever,
tillgång till dator. Lärare har i gemen mångårig
erfarenhet av dator. Åtta av tio elever har minst tre års
erfarenhet (!).
En entydig bild? Nej, inte helt.
Några frågor bryter det enkla mönstret. En rör
lärarnas kunskaper, den berörde jag inledningsvis. Av
den kan man inte dra några bestämda slutsatser - vilket
Dagens Nyheter och andra tycks tro.
Intressant är däremot
att lärarna är starkt övertygade om att användningen
av IT kommer att öka i framtiden, medan deras tilltro till
datorn som pedagogiskt verktyg har minskat något. Lärarna
anger också att den dagliga användningen av dator i
undervisning minskat, medan elevernas ökat. Det kan tolkas
som mindre av förevisning från lärare, mer av
enskilt elevbruk. Datorn kanske har blivit ett verktyg för
användning som inte behöver så mycket presentation.
Det är i så fall positivt.
Det lärarna saknar är
främst datorer, egen kompetens och tid - och jag instämmer.
Framför allt vill jag peka ut bristen på tillgänglighet,
"at your fingertips" som herr Gates sa. Inte förrän
IT-verktyget finns till hands - litet, billigt, blixtsnabbt och
fungerande - tillgängligt just då det behövs och
med access till hela cyberspace, blir det effektivt och möjligt
att integrera i vårt arbete. Det betyder att först
när datorn blir som mobiltelefonen, handburen, trådlöst
evigt nätuppkopplad, kan vi räkna med genomslag. Först
då kan vi tala om att eleverna och lärarna fått
de verktyg de behöver. Först då kan vi förvänta
oss positiva svar från pedagoger om nyttan av dator för
lärandet. Fast så långt komna behöver vi
inte längre ställa frågan
Peter Becker, Chefredaktör
E-Post: peter.becker@diu.se
Datorn i Utbildningen nr 2 2000. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får
användas för enskilt bruk. I övrigt får de
enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill
du ha hela numret på papper, sänd en
beställning via detta system!