Untitled Document MARTIN TALLVID OCH MARIE UTTERBERG

 

Forskning pågår

Lärares undervisning förändras med digitala läromedel

I år är det fler elever än någonsin som kommer att logga in i ett digitalt läromedel. Men hur fungerar det i klassrummen? Vilka möjligheter och utmaningar blir det för läraren? Forskningen runt digitala läromedel ökar visserligen, men studierna kan ändå anses vara relativt få. Martin Tallvid och Marie Utterberg, forskare vid Göteborgs universitet, skriver i denna artikel om ett pågående forskningsprojekt i Göteborg och Kungsbacka som undersöker hur ett digitalt läromedel i matematik tas emot av lärare på grundskolan.

Marie Utterberg och Martin Tallvid, forskare vid Göteborgs universitet.

Tidigare forskning visar att lärarens roll är viktig i ett klassrum där ett digitalt läromedel har ersatt den tryckta läroboken i matematik. I ett nytt forskningsprojekt studerar vi hur ett digitalt läromedel i matematik påverkar lärarens arbete. Lärarna och eleverna får testa ett helt nytt matematikläromedel från Gleerups och två forskare följer lärarnas arbete med att använda läromedlet i undervisningen. I våras genomfördes en pilotstudie på Toråsskolan i Kungsbacka och i höst fortsätter forskningsprojektet som kompletteras med en högstadieskola i Göteborg.

Det använda läromedlet, Matematikportalen, är ett helt digitalt läromedel i matematik för årskurs 1–9. I Matematikportalen finns adaptiv färdighetsträning med över två miljoner uppgifter som utgår ifrån elevernas kunskapsnivå och individanpassar uppgifterna. Dessutom finns 2 000 filmade genomgångar, problemlösning, aktiviteter, planeringar och elevstatistik. Materialet bygger på ett läromedel från Danmark, där det används på över 70 procent av skolorna. De preliminära forskningsresultat som redovisats från pilotstudien visar på intressanta förändringar i ett klassrum där digitala läromedel i matematik används, förändringar som både möjliggör och utmanar planering och genomförande av undervisningen.

Förändringar i kommunikationen mellan individ och läromedel
En omedelbar feedback på om eleverna gör rätt eller fel på varje uppgift gör att det traditionella sättet att rätta inte längre är nödvändigt. Lärarna menar att en fördel är att eleverna får veta direkt om deras svar är korrekt.

En annan fördel är att lärarna inte behöver lägga tid på rättning, utan kan använda tiden till att planera sin undervisning. Nackdelen är att läromedlet endast ger just rätt eller fel. Det ger inget stöd för läraren att bedöma om eleverna har bristande begreppsförståelse, har missförstått uppgiften eller helt enkelt tryckt fel. En annan nackdel som framkom, särskilt i de yngre åren, är att feedbacken ur lärarens perspektiv kommer för sent. Läraren vill direkt kunna fånga elever som inte har förstått för att kunna ha en diskussion om den matematikförståelse som eleven behöver utveckla. Men det är först efter lektionen, när läraren tittar i läromedlets statistik, som elevernas individuella behov kan upptäckas.

Det digitala läromedlet ökar flexibiliteten i användandet. Eleverna loggade in både med dator, surfplatta och mobiltelefon. Eleverna använde den digitala enhet som de hade tillgänglig. Lärarna såg en fördel i att eleverna kan använda läromedlet både hemma och i skolan, när de vill, eftersom de oftast har sin surfplatta eller mobil- telefon tillgänglig. Är det någon matematikuppgift de inte förstår kan de alltid titta på en instruktionsfilm i skolan eller hemma.

Lärares pedagogiska, ämnesspecifika och digitala kompetens
I den klassiska matematikboken är innehållet presenterat med en tydlig struktur för hur och i vilken ordning undervisningen kan genomföras. I det digitala läromedlet väljer lärarna själva innehållet och när eleverna ska arbeta med det. Jämfört med matematikbokens tydliga struktur finns det här många olika uppgifter och aktiviteter som kan kombineras på olika sätt inom en årskurs, men också mellan årskurserna. Detta ger läraren en mer aktiv roll i lektionsplaneringen, en roll som ger möjligheter men också utmaningar.

En fördel med digitala läromedel, som ofta framförs, är att de underlättar för läraren att individualisera undervisningen och anpassa uppgifter till varje elevs behov. Denna möjlighet till individualisering utmanar också läraren i planerandet och genomförandet av undervisningen. Lärarna tycker att det kan vara svårt att hitta rätt uppgifter som möjliggör för eleverna att träna på just det som eleven är i behov av. Detta gäller svårighetsnivån (till exempel inom rätt talområde), men också rätt ämnesinnehåll (till exempel uppgifter som tränar klockan). Lärarna funderar också på hur det blir när det individanpassade arbetssättet gör att eleverna är på helt olika uppgifter, olika ämnesområden eller till och med i olika årskurser. Detta påverkar gemensamma genomgångar och diskussioner i klassrummet, som ska vara relevanta för alla elevers kunskapsnivåer.

Lärarna upplever att de adaptiva uppgifterna i den så kallade Supertränaren är ett stöd i undervisningen. Särskilt när det är svårt att hinna stimulera elever som kommit extra långt i sin kunskapsutveckling. Supertränaren gav svårare uppgifter till dessa elever som arbetade tillsammans eller enskilt. Det som lärarna tyckte var problematiskt med den adaptiva funktionen är att de inte i förväg kan se vilka uppgifter eleverna blir tilldelade. Relevanta uppgifter till eleverna, som stödjer dem i deras matematikutveckling, är viktigt men lärarna kände att de lämnade över detta till ett datorprogram. När de tilldelade uppgifter kunde de bara på ett ungefär veta vilka uppgifter eleverna skulle få (uppgifterna väljs som låg, mellan eller hög nivå och utifrån årskurs), sedan tog algoritmer över planeringen. Lärarna känner att de förlorar den kontroll och överblick de är vana vid.

Specialpedagogen beskriver sin erfarenhet av elever med svårigheter i matematik som gärna slipper undan räknandet och hittar på olika anledningar för att komma undan. Det digitala läromedlet gör det möjligt att se vad eleverna gjort, vilken aktivitet och vilka uppgifter de arbetat med. Det går också att se när detta har skett. Till exempel kan läraren se vilken instruktionsfilm eleven tittat på, när och hur länge.

Specialpedagogen understryker
att flervalsuppgifter som läromedlet använder är väldigt bra för elever i matematiksvårigheter. Eleven kan utifrån de olika alternativen resonera sig fram till rätt svar. Det är lättare att ha något att utgå ifrån. Utmanar synen på lärande Lärarna i de yngre åren poängterar hur viktigt det är att ett matematiskt begrepp lärs in på flera olika sätt. De tycker det är viktigt att flera olika representationsformer används och nämner särskilt konkret material. Det konkreta materialet behövs för att eleverna ska gå till abstrakt förståelse. De tycker att läromedlet fokuserar på symbolspråket, vilket gör att undervisningen måste kompletteras med andra undervisningsmetoder.

Lärarna menar att läromedlet inte bidrar till att utveckla elevers begreppsförståelse, utan är mer lämpligt för mängdträning så att eleverna kan befästa sina kunskaper. Det finns en mängd uppgifter och en variation jämfört med att använda papper och penna. Inte heller filmerna stödjer en begreppslig förståelse, som visar en metod för hur eleven kan lösa uppgiften. Däremot tycker specialpedagogen att filmerna kan vara bra för ”hennes” elever. Hon tycker de är tydliga med olika färger och eleverna kan titta på dem flera gånger.

Lärarna ifrågasätter det individuella arbetssättet som läromedlet bidrar till, där eleverna sitter vid varsin dator med hörlurar. Lärarna framhåller hur viktigt det är med matematiska diskussioner där olika strategier och lösningar blir synliga för eleverna. Lärarna på högstadiet upptäckte att flera elever satte sig två och två för att kunna diskutera de olika uppgifternas svarsalternativ.

Forskningsprojektet går vidare
Vi kan alltså se att lärares planering och genomförande av undervisningen påverkas av det digitala läromedlet. Lärare ser möjligheter med läromedlet men studien visar samtidigt att kommunikation, yrkesroll och synen på lärande utmanas. Intresset för digitala läromedel ökar och vi behöver därför djupare kunskaper om och förståelse för de processer som uppstår i klassrummen. Forskningsprojektet pågår i skrivande stund och DIUs läsare kommer våren 2018 att få ta del av resultaten från den fortsatta studien.

 

MARTIN TALLVID OCH MARIE UTTERBERG
Martin Tallvid är fil dr, Center för Skolutveckling, Göteborg, samt vid Göteborgs universitet
Marie Utterberg är utvecklare på Enhet Utveckling, Kungsbacka kommun, samt doktorand vid Göteborgs universitet




DIU nyhetsbrev nr 1-2018. Stiftelsen DIU verkar för skolans digitala utveckling, driver Guldtrappan, utmärkelsen för skolhuvudmän när det gäller skola och digitalisering liksom lärarpriset Guldäpplet, studieresor till London i samband med Bett-mässan och konferensen Framtidens lärande i samverkan med partners.

(Annons)








Nominera huvudman före 14 juni 2023









Artiklar ur Guldäpplets Jubileumsbok




FL VÄST Karlstad 13-14 juni 2023



[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 1 - 18]

Datorn i Utbildningen, Förridargränd 16, 165 52 Hässelby
Uppdaterad: 180215