Untitled DocumentMARTIN TALLVID OCH
MARIE UTTERBERG
Forskning pågår
Lärares undervisning förändras med digitala läromedel
I år är det fler elever än någonsin
som kommer att logga in i ett digitalt
läromedel. Men hur fungerar det i
klassrummen? Vilka möjligheter och
utmaningar blir det för läraren? Forskningen
runt digitala läromedel ökar visserligen,
men studierna kan ändå anses
vara relativt få. Martin Tallvid och Marie
Utterberg, forskare vid Göteborgs universitet,
skriver i denna artikel om ett
pågående forskningsprojekt i Göteborg
och Kungsbacka som undersöker hur
ett digitalt läromedel i matematik tas
emot av lärare på grundskolan.
Marie Utterberg och Martin Tallvid, forskare vid Göteborgs universitet.
Tidigare forskning visar att lärarens
roll är viktig i ett klassrum där
ett digitalt läromedel har ersatt den
tryckta läroboken i matematik. I ett
nytt forskningsprojekt studerar vi
hur ett digitalt läromedel i matematik
påverkar lärarens arbete. Lärarna och
eleverna får testa ett helt nytt matematikläromedel
från Gleerups och två
forskare följer lärarnas arbete med att
använda läromedlet i undervisningen.
I våras genomfördes en pilotstudie på
Toråsskolan i Kungsbacka och i höst
fortsätter forskningsprojektet som
kompletteras med en högstadieskola i
Göteborg.
Det använda läromedlet, Matematikportalen,
är ett helt digitalt läromedel
i matematik för årskurs 1–9. I
Matematikportalen finns adaptiv färdighetsträning
med över två miljoner
uppgifter som utgår ifrån elevernas
kunskapsnivå och individanpassar
uppgifterna. Dessutom finns 2 000 filmade
genomgångar, problemlösning,
aktiviteter, planeringar och elevstatistik.
Materialet bygger på ett läromedel
från Danmark, där det används
på över 70 procent av skolorna. De
preliminära forskningsresultat som
redovisats från pilotstudien visar på
intressanta förändringar i ett klassrum
där digitala läromedel i matematik
används, förändringar som både
möjliggör och utmanar planering och
genomförande av undervisningen.
Förändringar i kommunikationen
mellan individ och läromedel
En omedelbar feedback på om eleverna
gör rätt eller fel på varje uppgift
gör att det traditionella sättet att rätta
inte längre är nödvändigt. Lärarna
menar att en fördel är att eleverna får
veta direkt om deras svar är korrekt.
En annan fördel är att lärarna inte
behöver lägga tid på rättning, utan
kan använda tiden till att planera sin
undervisning. Nackdelen är att läromedlet
endast ger just rätt eller fel.
Det ger inget stöd för läraren att bedöma
om eleverna har bristande begreppsförståelse,
har missförstått uppgiften
eller helt enkelt tryckt fel. En
annan nackdel som framkom, särskilt
i de yngre åren, är att feedbacken ur
lärarens perspektiv kommer för sent.
Läraren vill direkt kunna fånga elever
som inte har förstått för att kunna ha
en diskussion om den matematikförståelse
som eleven behöver utveckla.
Men det är först efter lektionen, när
läraren tittar i läromedlets statistik,
som elevernas individuella behov kan
upptäckas.
Det digitala läromedlet ökar flexibiliteten
i användandet. Eleverna loggade
in både med dator, surfplatta och
mobiltelefon. Eleverna använde den
digitala enhet som de hade tillgänglig.
Lärarna såg en fördel i att eleverna
kan använda läromedlet både hemma
och i skolan, när de vill, eftersom de
oftast har sin surfplatta eller mobil-
telefon tillgänglig. Är det någon
matematikuppgift de inte förstår kan
de alltid titta på en instruktionsfilm i
skolan eller hemma.
Lärares pedagogiska, ämnesspecifika
och digitala kompetens
I den klassiska matematikboken är
innehållet presenterat med en tydlig
struktur för hur och i vilken ordning
undervisningen kan genomföras. I
det digitala läromedlet väljer lärarna
själva innehållet och när eleverna ska
arbeta med det. Jämfört med matematikbokens
tydliga struktur finns
det här många olika uppgifter och
aktiviteter som kan kombineras på
olika sätt inom en årskurs, men också
mellan årskurserna. Detta ger läraren
en mer aktiv roll i lektionsplaneringen,
en roll som ger möjligheter men
också utmaningar.
En fördel med digitala läromedel,
som ofta framförs, är att de underlättar
för läraren att individualisera
undervisningen och anpassa uppgifter
till varje elevs behov. Denna möjlighet
till individualisering utmanar också
läraren i planerandet och genomförandet
av undervisningen. Lärarna
tycker att det kan vara svårt att hitta
rätt uppgifter som möjliggör för eleverna
att träna på just det som eleven
är i behov av. Detta gäller svårighetsnivån
(till exempel inom rätt talområde),
men också rätt ämnesinnehåll
(till exempel uppgifter som tränar
klockan). Lärarna funderar också på
hur det blir när det individanpassade
arbetssättet gör att eleverna är på helt
olika uppgifter, olika ämnesområden
eller till och med i olika årskurser.
Detta påverkar gemensamma genomgångar
och diskussioner i klassrummet,
som ska vara relevanta för alla
elevers kunskapsnivåer.
Lärarna upplever att de adaptiva
uppgifterna i den så kallade Supertränaren
är ett stöd i undervisningen.
Särskilt när det är svårt att hinna
stimulera elever som kommit extra
långt i sin kunskapsutveckling.
Supertränaren gav svårare uppgifter
till dessa elever som arbetade tillsammans
eller enskilt. Det som lärarna
tyckte var problematiskt med den
adaptiva funktionen är att de inte i
förväg kan se vilka uppgifter eleverna
blir tilldelade. Relevanta uppgifter
till eleverna, som stödjer dem i deras
matematikutveckling, är viktigt men
lärarna kände att de lämnade över
detta till ett datorprogram. När de
tilldelade uppgifter kunde de bara på
ett ungefär veta vilka uppgifter eleverna
skulle få (uppgifterna väljs som
låg, mellan eller hög nivå och utifrån
årskurs), sedan tog algoritmer över
planeringen. Lärarna känner att de
förlorar den kontroll och överblick de
är vana vid.
Specialpedagogen beskriver sin
erfarenhet av elever med svårigheter
i matematik som gärna slipper undan
räknandet och hittar på olika anledningar
för att komma undan. Det digitala
läromedlet gör det möjligt att se
vad eleverna gjort, vilken aktivitet och
vilka uppgifter de arbetat med. Det
går också att se när detta har skett.
Till exempel kan läraren se vilken
instruktionsfilm eleven tittat på, när
och hur länge.
Specialpedagogen understryker
att flervalsuppgifter som läromedlet
använder är väldigt bra för elever i
matematiksvårigheter. Eleven kan
utifrån de olika alternativen resonera
sig fram till rätt svar. Det är lättare att
ha något att utgå ifrån.
Utmanar synen på lärande
Lärarna i de yngre åren poängterar
hur viktigt det är att ett matematiskt
begrepp lärs in på flera olika sätt. De
tycker det är viktigt att flera olika
representationsformer används och
nämner särskilt konkret material. Det
konkreta materialet behövs för att
eleverna ska gå till abstrakt förståelse.
De tycker att läromedlet fokuserar på
symbolspråket, vilket gör att undervisningen
måste kompletteras med
andra undervisningsmetoder.
Lärarna menar att läromedlet inte
bidrar till att utveckla elevers begreppsförståelse,
utan är mer lämpligt
för mängdträning så att eleverna kan
befästa sina kunskaper. Det finns en
mängd uppgifter och en variation
jämfört med att använda papper och
penna. Inte heller filmerna stödjer en
begreppslig förståelse, som visar en
metod för hur eleven kan lösa uppgiften.
Däremot tycker specialpedagogen
att filmerna kan vara bra för ”hennes”
elever. Hon tycker de är tydliga med
olika färger och eleverna kan titta på
dem flera gånger.
Lärarna ifrågasätter det individuella
arbetssättet som läromedlet bidrar
till, där eleverna sitter vid varsin
dator med hörlurar. Lärarna framhåller
hur viktigt det är med matematiska
diskussioner där olika strategier
och lösningar blir synliga för eleverna.
Lärarna på högstadiet upptäckte
att flera elever satte sig två och två för
att kunna diskutera de olika uppgifternas
svarsalternativ.
Forskningsprojektet går vidare
Vi kan alltså se att lärares planering
och genomförande av undervisningen
påverkas av det digitala läromedlet.
Lärare ser möjligheter med läromedlet
men studien visar samtidigt
att kommunikation, yrkesroll och
synen på lärande utmanas. Intresset
för digitala läromedel ökar och vi
behöver därför djupare kunskaper om
och förståelse för de processer som
uppstår i klassrummen. Forskningsprojektet
pågår i skrivande stund och
DIUs läsare kommer våren 2018 att få
ta del av resultaten från den fortsatta
studien.
MARTIN TALLVID OCH
MARIE UTTERBERG
Martin Tallvid är fil dr, Center för Skolutveckling,
Göteborg, samt vid Göteborgs
universitet
Marie Utterberg är utvecklare på Enhet
Utveckling, Kungsbacka kommun, samt
doktorand vid Göteborgs universitet
DIU nyhetsbrev nr 1-2018. Stiftelsen DIU verkar för skolans digitala utveckling, driver Guldtrappan, utmärkelsen för skolhuvudmän när det gäller skola och digitalisering liksom lärarpriset Guldäpplet, studieresor till London i samband med Bett-mässan och konferensen Framtidens lärande i samverkan med partners.