I dagens skoldebatt talas det ofta om utvärderingar och kunskaper. Man kan tycka att det
idag talas alltför sällan om vilka kunskaper våra ungdomar behöver i framtiden, som verksamma
i arbetslivet och som samhällsmedborgare. Men exemplen dyker faktiskt upp hela
tiden!
IKEAs framgångar bottnar i lärande, hävdas det i en färsk doktorsavhandling från Lunds
universitets Ekonomihögskola. IKEA är ju ett företag som växer, man expanderar över hela
världen, inklusive länder som Frankrike, Ryssland och Japan. Anna Jonsson menar i sin avhandling
att den främsta styrkan i koncernen är förmågan att lära, det vill säga traditionen
inom personalen att dela kunskaper med varandra. Det är inte genom att hålla inne med kunskaper,
som man lyckas inom företaget. När ett nytt varuhus öppnar kommer en stor grupp
erfarna IKEA-medarbetare och delar kunnande med de nya. Det är en del av vardagen och
det sker ofta informellt. Kafferasten är en helig tid, det är ett effektivt forum för att dela
kunskaper, menar hon.
Vid riksdagens framtidsdag härom veckan, sa professor Kristina Höök, Stockholms
universitet, att alla grundskolor borde ha ämnet dataslöjd, precis som det finns syslöjd
och träslöjd (se intervju på KK-stiftelsens blogg Framtidens lärande, www.kks.se).
Hon efterlyste vidare förmåga till mediekritik, för att hantera all den information
som översköljer oss via medierna.
Med ’dataslöjd’ ger Kristina Höök en enkel och slagkraftig form åt det praktiska
IT- och mediearbete som behövs för skolan och för framtiden, och som bör
ges mycket mer uppmärksamhet. Om det så rör att bygga robotar, skapa en sajt
på nätet omkring ett tema klassen studerar, eller att driva en skoltidning på nätet
så handlar det om praktiskt användande av IT och medier. Inte abstrakt handhavande
utan konkret egen användning i sammanhang som är motiverade och
engagerande. Och det kräver samtidigt en kritisk diskussion om hur medierna
skapar våra bilder, styr och påverkar oss, liksom om etik och juridik.
Både Anna Jonssons avhandling och Kristina Hööks inlägg anknyter till EUs
beslut om åtta nyckelkompetenser för Europas medborgare (inklusive digital
kompetens), och den nödvändiga diskussionen om vilka kunskaper vi behöver
framöver. Precis hemkommen från en stimulerande BETT-mässa om IT och lärande
i London stärks jag i tanken: vi har förutsättningar för en kvalificerad skoldebatt och
en världsledande skolutveckling i Sverige. Vi har rikligt med exempel på pedagogiskt
genomtänkta arbetsformer där ITs potential i lärandet tas tillvara på ett framåtsyftande
sätt. Det är dags för alla aktörer att kavla upp ärmarna!