Untitled Document
Av:Bosse Andersson
E-Post:bosse.andersson@utbildning.lerum.se
Skolan och
intranätet
Det är en mängd
frågor vi ställs inför i skolans värld när
ett intranätsystem ska införskaffas. Vad är ett
intranät? Varför ska skolor ha ett intranät? Finns
det speciella intranät för skolan? Ska skolor bygga
egna nät eller köpa färdiga system? Vad kostar
det?
I Lerums kommun håller vi
på och undersöker marknaden så att våra
elever, lärare, administratörer och skolledare ska få
ett intranät som underlättar lärande, intern kommunikation
och informationsspridning.
strukturbidraget
I höstas bildades en projektgrupp med personal från
både grundskolan och gymnasiet för att arbeta med en
gemensam intranätslösning. Samarbetet mellan de två
förvaltningarnas IT-folk började med att vi gemensamt
ska administrera Itis-utbildningen i kommunen.
I Itis-paketet ingår förutom utbildning av arbetslag
ett infrastrukturbidrag till alla kommuner. Bidraget är tänkt
till att bygga ut fasta nät så att alla landets skolor
ska ha goda och snabba uppkopplingar till Internet.
Eftersom nästan alla skolor i Lerum är uppkopplade mot
ett internt utbildningsnät som i sin tur är anslutet
till Internet så kan vi förfoga över infrastrukturbidraget
till andra infrastödsfrämjande åtgärder.
Förutom webbmail till alla elever och lärare prioriterar
vi i struktursatsningen ett intranät
lerums kravspecifikation
Vi startade med att inventera vilka behov ur användarsynpunkt
som vi har på skolorna. Detta arbete utmynnade i en kravspecifikation.
Genom att intervjua ett urval av lärare och elever kom vi
fram till följande krav av ett intranät:
- Lättnavigerat - lätt
att hitta. Ska vara enkelt att arbeta med och passa för
såväl sexåringar som komvuxelever.
- Webbaserat: hemkatalog på
webbservern för alla. Samtidigt skall hemkatalogen på
nuvarande server finnas kvar för lagring av dokument som
kräver en högre säkerhet.
- Det skall vara enkelt att
publicera dokument på de olika nivåerna. Exempelvis
skall elever kunna redovisa sina arbeten och lägga upp sin
digitala portfolio. Lärare skall kunna lägga upp fakta
och instruktioner. Administrationen skall kunna lägga upp
klasslistor, schema och så vidare.
- Intranätet skall kunna
nås från såväl utbildningsnätet som
det administrativa nätet via Internet.
- Tillgång till konferenssystem
(diskussionsgrupper) på de olika nivåerna.
- Behörigheter på
olika nivåer: Förvaltning, skola/rektorsområde,
arbetslag/ program, klass/kurs
- Det skall finnas en ansvarig
för varje nivå. Denna person ansvarar för att
aktuell och efterfrågad information läggs ut samt
städar bort inaktuell information.
- Intranätet skall vara
lätt att administrera och inte kräva extra supporttjänster.
undersöka marknaden
Med utgångspunkt från kravspecifikationen började
vi undersöka vilka system som finns på marknaden för
skolbruk. Det visade sig att i stort kan man dela in marknaden
i tre kategorier.
Skolor och kommuner som tidigt utvecklat egna system. Systemen
bygger på publicering och lagring av dokument på intranätet.
De är inte webbaserade utan kräver uppringning och modempooler
om elever, lärare ska nå sina dokument hemifrån.
Många skolor och kommuner använder sig av First Class
som från början är ett konferenssystem för
till exempel distansutbildningar men som också kan användas
som en form av intranät. Andra liknande konferenssystem är
Luvit (Lunds universitet) och Learn Loop (Göteborgs Universitet).
Nu börjar det dyka upp intranätsystem direkt anpassade
för skolan. Bibliotekstjänsts Flit har funnits i något
år och ett antal pilotskolor testar nu ett system kallat
Den digitala skolbänken.
flit
Flit är webbaserat, lärare eller elever når intranätet
via Internet och de har sina hemkataloger ute på nätet.
Var de än befinner dig kommer de åt intranätet
och sina sparade filer. Flit kräver att varje enskild skola
skaffar en server, det går bra att använda en vanlig
pc, där programvaran och hemkatalogerna läggs. För
Flit betalar skolan 50-60 kronor per år beroende på
antalet användare och för det får man också
support.
Flit är uppbyggt kring en skolmetafor. Användaren hamnar
med Flit först i en huvudmeny där du kan välja
att gå till "Skolan" där det finns anslagstavla,
schema, matsedel och webbkonferens. Andra val i menyn är
"Eget" där eleven kan nå sitt hembibliotek
och sitt schema.
Under valet "Ämnen" kan lärare lägga
ut uppgifter till eleverna i olika ämnen och kurser. I materielrummet
kan dokument i olika ämnen kan sparas. Om användaren
vill skriva en text som ska publiceras klickar hon på "Stil"
som är en ordbehandlare där texten automatiskt sparas
som html. Flit har också ett eget postkontor i form av en
webbmailfunktion. I nya versionen av Flit som kom nu till vårterminen
finns också en frånvaromodul och flera andra nya funktioner.
digital skolbänk
Den Digitala Skolbänken är också webbaserad men
har färre funktioner än Flit. Det finns till exempel
inget filarkiv eller möjligheter för elever att publicera
sina dokument. Detta intranätsystem är utvecklat av
ADB-Partner Nordic AB tillsammans med lärare från Ronneby
och är avsett främst för grundskolan.
Syftet har varit att skapa en naturlig och enkel plattform så
att elever, lärare och föräldrar lättare kan
utnyttja de IT-resurser som finns i skolan. Med Skolbänk
vill man hjälpa till att öppna skolan för kommunikation
mot samhället.
Systemet är uppbyggd med kalendrar, anslagstavlor, skolkataloger,
diskussionsforum och e-postfunktion. För att underlätta
informationsspridning och kommunikation internt och externt verkar
Skolbänken vara ett lättanvänt hjälpmedel.
intranät på internet
På Internet ökar de tjänster som erbjuder och
säljer utrymme och funktioner till företag och organisationer
så att de kan administrera och samordna sina projekt via
webben (se DIU nr 5-99). Exempel på denna typ av tjänster
är till exempel Projektplatsen.se och Telias Instant Office.
Dessa projektplatser har tillämpningar som gör att de
kan användas som begränsade intranät. Telia har
anpassat sin tjänst för skolan under namnet Instant
School. Den påminner i sin funktion om Flit, men skolan
behöver ingen egen server utan köper plats hos Telia.
Programvarutillverkaren Lotus säljer en applikation Quick
Place som också är en form av projektplats. Den är
webbaserad men i motsats till Projektplatsen och Instant Office
köper användarna ett pro-gram som läggs på
företagets/organisationens egen webbserver. Quick Place är
uppbyggd kring en husmetafor och administratören av ett hus
bjuder in deltagare som får tillgång till verktyg
som diskussionsgrupper, publiceringsmöjligheter, filarkiv
och sökmotor.
Vår projektgrupp fick en visning av Quick Place som har
många funktioner och verkar vara lätt att använda,
men vår känsla var att den inte passar så bra
för skolbruk. Lotus erbjuder nu bra priser till skolor för
produkter till skolor som Notes, Domino och Quick Place. En nackdel
med företagets produkter anses vara att de kräver mycket
administration.
virtuella rum
Vår projektgrupp i Lerum har också tittat på
Virtuella rum från Cell Networks. Ett intranätsystem
som i sin struktur lätt kan anpassas till skolans behov.
Systemet bygger på att användarna arbetar i olika rum
på Internet.
Du startar i ditt egna rum som kan liknas vid en portal. Där
har du tillgång till anslagstavla/löpsedel, dokumentarkiv,
diskussionsgrupper, deltagarlistor, automatiska bevakning av den
information på nätet som är intressant för
dig ( sk spejare eller intelligenta agenter). Från ditt
rum finns det vägar till andra rum som du har behörighet
till.
Som lärare tar jag mig till exempel till elevkansliet för
att kopiera och hämta elevlistor när en ny kurs startar.
Därefter skapar jag ett nytt rum för kursen och klistrar
in eleverna som deltagare. Automatiskt får eleverna ett
meddelande i sina respektive rum om att de nu är deltagare
i kursens rum. I kursrummet finns det tillgång till samma
verktyg som i det personliga rummet.
Virtuella rum är enkelt att administrera. Den som ansvarar
för ett rum bestämmer vilka som ska vara deltagare i
rummet. Du kan också bjuda in åskådare till
rummet t ex föräldrar eller varför inte skapa ett
speciellt föräldrarum.
eget system
I projektgruppen har vi tittat på First Class, Learn Loop,
Flit, Den Digitala Skolbänken, Quick Place, Instant School
och Virtuella rum, samt sökt information om skolor som har
egna utvecklade intranät.
Vi har inte hittat något system som vi tycker passar oss
helt därför har vi börjat undersöka vad det
kan kosta om ett företag i intranätsbranschen bygger
ett system efter våra användarkrav.
En grundbult för oss är att intranätet ska vara
så enkelt som möjligt att hantera och navigera i samt
att alla såväl elever, lärare och kanslipersonal
ska kunna publicera dokument på nätet. Det ska räcka
med elementära kunskaper i ordbehandling för att publicera
dokument och elevportföljer. Eftersom vi har omkring 8000
användare på kommunens skolor får vi ställa
kostnaderna hos ett licensbaserat system som Flit eller First
Class mot att utveckla eller köpa ett färdigt system.
enkelt och pedagogiskt
Genom behoven av "ett livslångt lärande",
kontinuerlig kompetensutveckling och ett flexibelt lärande
bygger allt fler företag sina intranät för att
öka lärandet i organisationen. Detta gör att det
blir allt intressantare för oss i skolans värld att
se om framför allt kunskapsföretags intranät kan
passa oss.
Rent tekniskt är det inga problem att bygga ett intranät
precis efter våra önskemål men det är som
alltid en avvägning mellan önskemål och budgetens
storlek. Ett större problem än de tekniska att lösa
är den grafiska utformningen och användargränssnittet.
Systemet ska givetvis vara så enkelt och pedagogiskt uppbyggt
som möjligt och samtidigt snyggt.
En annan viktig aspekt är att bygga eller köpa ett intranätssystem
som är flexibelt för de snabba förändringar
som äger rum inom IT-branschen.
trådlöst
Utvecklingen går mot ett mer flexibelt användande av
IT-utrustning genom att överföringshastigheten ökar
och allt fler apparater som mobiltelefoner, handdatorer och bärbara
datorer kan kommunicera med varandra trådlöst.
Vi kommer antagligen ha vår information samlad i arkiv på
Internet och tillgängligheten ökar. Oberoende av tidpunkt
och var vi befinner oss kommer möjligheterna att kommunicera
med till exempel kamrater, kollegor, elever och hämta information
som är relevant.
Denna utveckling kommer att påverka elever och lärares
sätt och möjligheter att lära och måste därför
tas hänsyn till vid anskaffandet av ett intranät.
gardera med flexibilitet
I Lerum fortsätter vi att undersöka olika alternativ
och har som ambition att kunna ta ett inköpsbeslut innan
sommarlovet. Oavsett vilket beslut vi tar kommer utvecklingen
att springa förbi oss, det enda vi kan gardera oss med är
att skaffa ett så flexibelt system som möjligt.
Förutom att undersöka marknaden håller vi på
med att arbeta fram en strategi för att förankra arbetet
i vår organisation. En stor fråga i sammanhanget är
hur ett intranätssystem ska implementeras så att vi
får så många som möjligt att använda
det.
En början i det arbetet är att skapa en referensgrupp
där lärare, rektorer, administrativ personal, tekniker,
fack, föräldrar och elever ska vara representerade.
Bosse Andersson,
E-Post:bosse.andersson@utbildning.lerum.se
Datorn i Utbildningen nr 1 2000. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får
användas för enskilt bruk. I övrigt får de
enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill
du ha hela numret på papper, sänd en
beställning via detta system!